. wy stands framsteg i Asien. Öfver detta ämne skrifver en orrespondent ån Constantinopel till .Daly News: 2 M. il. I ett af Rysslands sista manifester ttrades: det kommer helt och hallet att bero F de andra makterna, huruvida krigets gräner ej blifva utvidgade, och det ej får en annan arakter än den vi ämna gfva det, — cen iplomatisk fordran till Europa att lata yssland äta upp sig styckeför stycke. — jenna makts inkriktningarunder de sista 0 aren på Polens, Vursiets och Nveres bekostnad och dess intriger vid hvarje of i Europa vore ensamt tillräckliga at ppna ögonen på dem, hvilka hafva sig undets ära och trygghet antörtrodda samt lära em att ett sadant tillfälle som det närvaande, att afklippa dessa inkräktningsförsö-, annolikt ej -snart torde återkomma, funnvs j högre motiver än det egna mtressets, som alade för en kraftfull hjelp åt en svuron undsförvandt. Lemnande åt skickligare penwr att skrifva om den europeiska diplonatien, vill jag försöka att utpeka nägra af Wysslands rörelser i Asien, som Englands ;ch Indiens folk ej tyckas uppskatta till sin ulla betydelse. — Persiens nordöstra provinser fversvämmas beständigt af slafjagande Turkonaner, som tid efter annan boriröfva byinänarne och-släpa dem med sig till Bokhara ch Khiva. Samma slafjagt drifves äfven al sirghiserna på ryska omradet, och Ryssland var naturligtvis tid efter annan utöfvat velergällningsrätten mot sina vilda grannar. Medan vi höllo Afghanistan besatt, begagnade sig ryssarne af ofvannämda förevändning till tt anfall mot Khiva, hvarmed din egentlice fsigten var att ästadkomma en contrademonstration mot vår egen 1 Afghanistan. — Vid lenna tid ( 939-18S40) marcherade nemligen General Perotiski sent på vintern mot ishiva, men större delen af hans armee omkom under jäget genom Turkestans frusna stepper; last en liten återstod kom tillb att be leras undergång. Penna öken har man lermera betraktat son ötverstiolig för Rysslands krigsföreta: ita hall röljaktligen som ett af Indiens balverk. , skall nu visa alt det ej längre kan anses som ctt sådant. Sedan den anglv-indis härens återkomst från sitt himndetag till Cabul under seneral Pollock 1542, tycktes var uidiska. styrelse endast alltför beläten att vara qvitt alla minnen af deta olyckliga land, och följaktligen ha vi ej haft politiska agenter at något slacs, ej ons att inberätta de rörelser och intriver som pagatt bland vara rivaler och tender vester om Indus, och 1ryssarne hafva ej underlåtit ov bearveta det filt man lemnat lem öppet, och ej glömt att utså den politiska intrigens side, som nu bör sin trakt. I iurkestan läto vi Ikaledes af mordet på toddart och Conolly iförma oss att glömma tillvaron airdessa vigt en1 a sunnitiska makter, samt äfven der lemna fältet öppet at I yssland. Inom några få är har det imräivtat en obe: sad ångbutstart ötver hela pissa harvet. I sydöstra hörnet al denna insjö h: det uppförl en stark fistning på ön Ahsuradda nöra Asterabad, och den händelse som TPimes, en ledande urtikel för ej längesedan talade om som ca otrolig chimer, hvars utförande ännu minst ett århundrade skulle låta vänta på sig, har redan tuträftat, nemligen inrättandet af ångbåtsfart på Aralsjön, som verkställdes under förlidet är. Dessutom har ry ka styrelsen latit uppföra en fästning vid mynningen af Sir-Daria eller Iaxartes, som beherrskar båtfarten på denna flod så längt den är farbar, under hela dess lopp genom den titt befolkade provinsen Kokan. Det är osäkert. om ej detsamma skett vid mynningen ar Oxus, i anseende till dess närhet till Khivas hufvudstad, och det är alls icke otroligt ait den pågaende tvisten med dennas styrelse angär någon fråga af detta slag. Euligt de scdnaste underrättelserna från dessa trakter, har Wyssland verkligen fört en armå på tio dagsmarschers afstånd från Urghens, Khivas hanm