Emellertid erkänner äfven denna ur ensidigt engelsk synpunkt affattade artikel, alt kaparesystemet i grunden är ett legaliseradt sjöröffveri, att det vore en välgerning för hela den bildade verlden om de stora mak terna. besluttade att icke utstilla eller godkänna kaparebref, och at st vore en rättvisa emot do neutralr ionerna att mildra strämgheten i de engelskt-amerikanska grundsatserma, och så mycket som möjligt unna dessa stater under I t samma lättnader som de åtnjuta under freden. Detta är en hyllning åt humaniteten af de utaf svenska och danska regeringarn vällda ncutralitetsprinciperna, som i och som ännu best r tet lilerala bladet Daily den högt ansedda handelstidningen ADC Economist. Det förra bladet yttrar i on ledande artikel för den iI6 Jan aril i detta afseende, att det vore klokt af de krigförande makterna att öppet och obetingadt erkänna dessa makters (Sverge:s, Danmarks och Norges) anspråk och att England och Frankrike gemensamt utfärdade d rklaringen att de cj erkänna ? on fi eller sjelfvar utfärda några kaparbref, och alt de inskiränka den förhatliga och föroFimpande rrättigheten att visitera neutrala skepp, genom erkännande af grundsatsen att fri flagg göjr fritt gods, ehuru den på det eftertryck klig: aste protester ar mot en sådan fattning af den nordiska 1 utralitetsförklaringen, att de skandinaviska makterna skulle inga ct offensivoch defensivfördrag föratt med väpnad hand genomföra neutralitet. I samma siftning uttalar sig äfven ,)Economist; för den 14 Janwari, och önskar att engelska regeringen mälte göra alla billiga eftergifter åt de neutrala oe a, i händelse af ett krig på och vi hafva scdan sett att fler lad yttrat sig isamma för de nordis i gynnsamma anda. Då det således vill synas att den skandinaviska neutralitet ringen icke har att befara nägra större vårigheter från de vestra makternas sida, bör det väl äfven vara att hoppas, att de botinkligheter som kunna möta från den östra, om äfven allvarsammao, icke äro alldeles omöjliga att undanröja. icet är naturligt att en hvar makt yrkar de största fördelar den kan begära, men detta är ett, och ett anna: är att genom dessa fordringars drifvande till det yttersta skaffa sig motståndare der man genom foglighet haft att vänta neutralitet, och den ryska politiken är i sanning alltför skarpsynt och väl underrättad, för att ett ögonblick kunna tvida om det parti de skandinaviska staterna af folkens tänkesät , traditioner, intressen och omsorg för sitt sjelbestånd skulle nödgas att taga, 1 händelse någon försökte att göra intrång i deras naturliga och af det sunda förnuftet liksom af folkrätten sanktionerade neutralitet. Omak a andra kt ile Det är derföre vår fullkomliga ötvertygelse att svenska folket bör kunna med lugn besinning mottaga meddelandet om de ,betänkligheter af al.varsam art, som på andra sidan om Östersjön lära uppstått mot erkännandet af de förenade rikenas neutralitetsförklaring. Den största våda vi deraf kunna befara, — och något bättre skulle ej våra hätskaste fiender önska, — vore om representationen, af bekymmer för eventualiteter hvilka man ännu bör hoppas skola kunna undvikas, läte sig störas i sitt vigtiga och vördnadsvärda arbete för den landets utvec: ling i särskilda riktningar, som den allmänna rösten så länge och så rättmätigt fordrat, i sitt nitfulla sträfvande för de andliga och materiella framsteg, som skola höja vårt natimalmedvetande, stärka våra krafter och trygga värt sjelfbes tänd. Lösningen af landets vigtigaste frå igor beror i detta ögonblick mer än någonsin af våra ständers nit, upplysning och fosterlandskärlek. En förnuftig reglering af våra bränvinsförfattningar, en för landets hela ckonomiska framtid så högst oundgänglig reform i vår tulllagstiftning, införandet at tidsenliga kommunikationsansts iter, afgörandet af den v igtiga frågan om grundskatterna, en linge efterlängtad och högst behöflig utveckling den kommunala sjelfverksamheten, reform .f vär föraldrade kriminallag, och änuu många adra för hela vårt medborgerliga lib djupt ingripaide frågor, — allt detta väntar folket af sina närvarande representanter. Må de ej svika dessa förhoppningar! Ställningen är allvarlig och stunden betydelsefull; skickelsedigrare än någonsin vinkar den närmaste framtiden. Men just i storheten af de händelser som synas stå för dörren ligger den största, den heligaste uppfordran till kraftyttringar af en högre ordning. Aldrig har ett folk större krafter än när de mest tagas ianspråk. Må vi ej förgäta exemplet af det lilla Danmark, son under pätryck ningen af 1548 års svåra förvecklingar, ja midt under pressningen af de oerhörda uppoffringar kriget medförde, ick allenast ny skapade åt sig en konstitutionell! författning, utan också derjemte under dlt detta nästan i grund ombildade hela sir inre förvaltning, och under de ogynnsammaste yttre omständigheter tog på en gång ett jettesteg på den inre utvecklingens bana. Läåtom oss derföre icke af någon fruktan för de yttre händelserna stå stilla på vägen för våra inre förbättringar, ännu mindre taga ett steg tillbaka, utan manligt och frimodigt arbeta på vår utveckling, gifva ny styrka ät fosterlandet och dess institutioner, nytt lif åt detfosterländska medvetandet; och skulle den volnfyllda politiska atmosferen äfven för vårtfollk medföra stormar och åskor, så är lyckligtis ingen anledning för handen att detta folk au mindre än förr skall häfda gin ära och sia sjelfstindighet. EE AT TE