Aftonbladet – 28 januari 1854, sida 2

Berlingske Tidende, visat ett och annat tecken til: opposition, som ådragit det beskedliga bladet snäsor och hot från Paschan öfver Slesvig, gr-fve Carl Moltke. et har nu med rätta ådragit sig en oer hörd uppmärksamhet att de båda blad, som mottag. sisa inspirationer ministsteren, nu yttra sig 1 alldeles olika riktaing i fråga om neutralietsförklaringen och landets politik i händelse af ett europeiskt krig. Kjöbephavnsposten, ådagalägger nemligen på det otvetydis sitt de mest ensidiga ryska åsigter och sympatier. I ett af sina sednaste n:r framställer dea helt oförb-hållsamt det förslaget, såsom af omständigheterna ovilkorligen påkalladt, att Sverige, Norge och Danmark skola förbjuda England och Frankrike att segla in i Östersjön, hvilken skall förklaras förettneutralt haf, der intet krig får föras, och att de skola hänvisa de krigförande makterna att utkämpa sina strider i Svarta och Hvita hafven; med andra ord att Skandinavien rent af skulle göra sig till Rysslands förpost. Flyveposten deremot gillar naturligtvis det af ministerens majoritet antagna neutralitetsförslaget och anfaller i en såsom det synes halfofficiel artikel den nyssnämnda uppsatsen i Kjöbenhavnsposten, hvilken den likväl icke vill tillägga nägon vigt eller anse representera något par(is mening, utan blott betraktar såsom en nstaka ropande röst, om hvilken Flyveposten, dock icke vill förneka att den påtager sig en förfärligt myndig embetsmin och att det värsta är, att den 2 vissa andra fall visst icke saknar berättigande dertill, ehuru väl i detta fall och sedan neutralitetsförslaget blifvit bekant, det icke är minsta grund att antaga, att den officiella minen är annat än en grof affektation,. Flyveposten innehåller i samma nummer en artikel, i hvilken den framställer den förmodan, som yttrats i en mängd utländska och danska blad) att några af ministerens ledamöter icke äro fremmande för r.ska sympatier, såsom en dum och löjlig dikt, och tillika söker visa att om någon skulle på något sätt kunna känna sig förfördelad af neutralitetsförklaringen, så vore det Ryssland Danmarks frände (!) och Sveriges granne. Fedrelandet för den 23 dennes yttrar med anledning häraf: Den högtärade Flyvepostförfattaren torde draga sig till minnes, att det icke är mer än 10 är sedan man gifte den presumtive danske tronföljaren med ryska kejsarens dotter och sålunda sökte tillvägabringa den innerligaste förbindelse mellan de båda länderna. Man bör dock väl kunna antaga, att den dåvarande danska regeringen har hyst ryska sympatier; men af denna regering voro både geheimeräådet Örsted och den nuvarar !s ministern för Holstein medlemmar. Ja, då ett d.uskt blad den tiden vägade attsäga, att det danska folket just icke betraktade denna förbindelse med glädje, emedan det icke hyste nägra ryska sympatier,, så blef detta blad derför konfiskeradt och förföljdt inför domstolarne för detta yttrande och geheimerädet Örsted var ledamot af det regeringskollegium, som befallde dessa åtgärder. Vi tro derföre, att de, som minnas Örsteds deltagande i föregående regeringshandlingar, kunna vara någorlunda berättigade att antaga, att premierministern hyser en utmärkt vördnad för det östliga kejsardömet, utan att vi dock dermed vilja påstå att denna hans personliga stämning afgörhans nuvarande politiska handlingar, ännu mindre bestämmer regeringens politik. Hvad hans excellens von Hunsen angår, så förekommer det oss, att hans eget uppträdande på riksdagen och beteende mot sina underordnade, sammanlagdt med de åtskilliga utsökta artigheter han har sökt tillfälle att visa ryska kejsaren, för hans del kunna vara tillräckliga att grunda en dylik förmodan, utan att dermed heller skall pästås från vär sida, att regeringens politik är betecknad genom dessa två ledamöters förmenta känslor. Men så mycket synes oss afgjordt, att det danska folket icke med trygghet kan se sina angelägenher ombesörjda af den nuvarande regeringen, i fall det fruktade europeiska sriget utbryter, och i fall den eftertraktade neutraiteten icke kan upprätthällas, utan det skall och näste träffas ett val mellan de krigförande parterna, ;medan det då ser ut, som om landets välfärd och itminstone nägra af ministrarnes sympatier, lät unde räka i konflikt., S— 27