a STOCKHOLE, I afseende på regeringens beslut rörande karantänsväsendet skyr Svenska Tdningen icke att framkomma med den osannhgen, att 1834 års bestämmelser i detta afseerle ännu äro oförändradt gällande rörande der inrikes J rörelsen, ställer sig alldeles okunnig derom ;Jatt några vigtiga förändringar i dessa delar blifvit på sednare tider vidtagna, och söker invagga sina läsare i den föreställningen, att vår uppgift derom, att äfven sådana beslut blifvit fattade utan vederbörandes hörande vore idel puder och mystiskt spräk. Vi skulle eljest tro, att Aftonbladet redan genom en tillräckligt utförlig utredning af detta ämne skäligen afslöjat det mystiska, som visserligen kunnat förefinnas 1 regeringens sätt att behandla dessa angelägenheter, men -ingalunda i vårt språk derom. Vi uppmana Sy. Tidningens författare att läsa t. ex. våra artiklar i detta ämne i N:o 286 och 295 af förra årgången, då vi förmeda. att han skall hafva nog af den uttydning af det mystiskan, som redan der förefinnes. . Till yttermera visso vilja vi likväl äfven här upprepa, att enligt kongl. brefvet d. 23 September 1834 angående kommunikationen sjöledes mellan inrikes orter under koleratid, fartyg och båtar, kommande från inrikes smittad ort till frisk ort, voro berättigade att afgå direkt till destinationsorten, och att det endast ankom på invånarne der att låta undersöka sådana fartyg och efter behof låta dem undergå karantänsbehandling på stäHet, men att deremot enligt kongl. brefvet den 22 Augusti 1850, utfärdadt efter kolerans utbrott i Malmö, utan att hvarken sunulhetskollegium, kommerskollegium eller karantänsk-ommissionen blefvö hörda, fartyg och båtar, kommande från Malmö, blefvo underkastade enahanda karantänsbehandling, som genom 1847 års författning blifvit föreskrifven för fartyg som anländt från utrikes smittad ort, d.v.s. blefvo ålagda att afgå till allmän karantärsplats, i stället för att det enligt 1834 års förfttningberodde af invånarne i hvarje ort att efria inrikes gående fartyg från all karantär och, om dett. icke skedde, fartygen i värsta allet voro berättigade att undergå sin karantänaå stället. Allteftersom koleran omedelbart depå spridde sig till flera svenska hamnar, wufärdades nya kungliga bref med enahanda stadganden för hvarje specielt fall, hvarom Svemska Tidningen kan vidare läsa i författningssamlingen. Allt utan något vederbörandes; hörande. Enahanda förfarande upprepades åinyo sistl. år genom kongl. kungörelsen den 4 Aug., med den skilnad likväl, att när regeringen 1850 åtnöjt sig med att genom särskilda kgl. bref förklara hvarje ny inländsk hamn, till hvilken koleran utbredde sig, hemfallen under samma karantänsbehandling som utrikes smittade hamnar, så utfärdades deremot år 1853, på samma gäng Ystad, der koleran denna gång först utbröt, förklarades i nämnde belägenhet, i och med detsamma äfven befallning till samtliga landshöfdingar att, så snart kolera utbröte å någon ennan svensk ort, hvarifrån segelfart idkades å saltsjön, genast påbjuda, att fartyg och båtar, kommnande från den orten, också skulle vara undlerkastade enahanda karantänsbehandling somi vid ankomst från utländsk smittad hamn. Och detta skedde äfven nu utan vederbörande:s hörande. Eller rättare sagdt: detta skedde nu, oaktadt karantänskommissionen i Stockholm, med stöd af sundhetskollegium, i anledning af skedd remiss af ett annat mål, numera uttryckligen nade yrkat, att stadgandena i kongl. brefvet len 23 Sept. 1834 hellre måtte åter försättas gällande kraft, och medan dessa yttranden ågo begrafna i ecklesiastikdepartementet, utan att ems blifva för kenungen föredragna! Och vid sådant förhållande, som icke kunnat vara Sv. Tida. obekant, -skyr dess föra mm a me en a a