Aftonbladet – 25 januari 1854, sida 3

som borde reserveras att för statens räkning ahvändas då något behof deraf sig yppar, dels emedan de voro af den öfvertygelse att om någon person skulle på de föreslagna vilkoren vilja på platsen uppföra en byggnad, denna byggnad dock helt säkert blefve af den beskaffenhet att ore staten före eller vid upplåtelsetidens slut densamma skulle öfvertaga, dess förändring för statens behof skulle medföra så dryga kostnader att nägon fördel för staten af de under tiden uppburna tomtörena icke återstode. Hr Wern yttrade sig likaledes emot utlätandet, äfven på nyssanförde skäl, men yrkade återremiss deraf; visande talaren att ett afslag på regeringens förevarande proposition stod i full konseqvens med ständernas afslag på regeringens vid förra riksdagen afgifna förslag att för statens råkning bebygga samma tomt; ett afslag som då motiverades deraf, att ständerna ej ansågo den föreslagna användningen af den ifrågasatta byggnaden lämplig. Det ena afslaget liksom det amdra afser endast att tomten må vara för statens räkming reserverad då något verkligt behof af densamma sig yppar. För bifall talade deremot hrr Gråå, Elkenman och Palander, af skäl, dels att på detta sättt en inkomst skulle staten beredas, dels att det ej kan vara lämpligt att i teaterns eldfarlissa grannskap för-ligga något statens verk der vigtiga handlingar förvsaras. Resultatet blef, att utlåtaridet med öfvervägande majoritet afslogs. Ekonomiutskottets betänkande N:o 13, som afityrker någon åtgärds vidtagande med anledning af vickt motion om förändring och tillägg vid K. M:ts iungörelse af den 28 Maj 1830, rörande ekonomiske besigtningar, godkändes af ståndet. Norska bränvinslagens tryckning bifölls. Hr Wetterberg uppläste ett anförande till fullstän-digande af sin motion om lönförbättring för hofrät-ternas tjenstemän, hvilket blef till statsutskottet remitteradt. Hr Arnberg begärde derefter ordet för ett anförande med anledning af regeringens proposition om. tulltaxeförändringarne och den diskussion derom som: i ständet förelupit; utgörande detta anförande hufvudsakligen ett lofordande af den vishet och betinksamhet som regeringen vid denna propositions afgifvande iakttagit. De äsigter i tullfrågan, hvilka talaren vidare utvecklade, utgingo på skyddets bibehållande på jordbrukets alster, emedan det ej ginge an att på samma gäng borttaga letta skydd och belägga bränvinsbränningen med hözre beskattning än all annan näring; skyddets bibehållande äfven för industrialster, enär let för arbetsklassen är vigtigare att hafva arbetsillfällen, än att få sina lifsförnödenheter för nägot villigare pris; tullfrihet deremot på alla för fabrikerna nödiga rä-mnen, såsom en godtgörelse för det näring;sidarne samtycka att till landtbruksintressets förmån ögre betala sina lifsförnödenheter ; kraftigare skydd för machinfabrikationen, ävtigaragt genom en förändring i 30 i underrättelserna ll tulltaxan, som nu, enligt talarens äsigt, gör det enom tullsatsen beviljade skydd till en blott chimere ; mt slutligen skärpta lagstadganden mot lurendrejeri, på det att , säsom nu, 7g:delar af i landet inkommande varor ätte smugglas. Summan af allt detta blef att talaren ej kunde edgifva någon rubbning i förbudssystemet. Ständet biföll att anförandet skulle få till bevillngsutskottet remitteras. Plenum slöts kort efter kl. 12. Kommerserädet ijks i förra plenum bordlagda motion om en tackgelseadress till H. M. Konungen med anledningen neutralitetens upprätthållande, blef i detta plenum: föredragen. Motionären var för dagen ej i stän— t tillstädac