ÖFVERSTE STOBEE) HOLSTEINSKA PARTIET. — Dui skulle sett Stobdes harm och förl genhet vid sitt uppvahknande; det var i sanning kostligt. Ilan ville derifrån ooch tycktes med ens hafva glömt barnen. ., Icke helleer brydde jag mig om att påminna honom derom, — tw jag mäste tillsta för dig, att jag hade en egen plan med flickan, som om ett par år troligen blir en skönhet av första rangen. Vi hade sålunda redan hunnit trappan, då Cecilia — fan vet hvarifrån hon kom — plötsligt sstörtade fran, astade sig för hans fötter, omfattade haans knän, :rt och bad att han för Guds skull ej skulle öfvercifva henne och systern. Hofverbergskan mätte ha hört Cecilias röst, ty hon kom utsp wide och försikte aalla medel narra in flickan, men : lion og der hon I! a Stobte stod ej till utt bring ur flickom. Jag förestillde honom nödvändigheten aut så fort som möjligt komma deriirun, folkets prat o. so Vv. men allt var före Han gjorde i stället ct sådant allarim, att kär d ochi: hast skickade efter skjuts. ungen föl sålunda efter oss och äro väl snart här. Jag iörmodar att ban liter sin lyckligen åAtorvumma hustru uppfostra dem . .. måhända för framtida planer... Men för fan, Gyllensten, hvad fattas dig? Du ör blk som ett spöke. Inser du icke fördelen af allt detta? Man låter bara blifva kunnigt att Stoböe borifört en... Tyst! — afbröt Gyllensten med ihålig ton. Tyst, säger jag. flan steg upp, närmade sig fönstret som vette ut åt sjön ov, såg oafvändt åt dun stig, på hvilken Stobte a meka, liksom hade han genom denna syn sitt beslut . sälen det dina hr a ffaror hota i Dock .. vara und! Han r sig sjelf. — 00 du, mitt ödes djefvul! i scnom denna händelse ... it hvarje spår, hvarje vittne skall se Men nu, bort härifrån! o till GSyllenroth. von här blifvit dig varse? — frågade han. :o 1, 3, 4, 10, 11, 13—15 ch 17.