Aftonbladet – 20 januari 1854, sida 2

gt underrättelser från Wien skall han på en ;rfrågan af österrikiska kabinettet redan i de estämdaste uttryck ha svarat, att han icke rnar lemna någon annan makt befattning red grekiska kyrkans angelägenheter. 1 afseende på fletternas insegling har mn era motsägande underrättelser. Patrie vill ed bestämdhet veta, att densamma egt rum en 3 Januari. Den skall ha inseglat i säll cap med en turkisk transportflotta, som skulle ndsätta 15,000 man vid Batum, och amirarna skola ha fått order icke blott afvärja varje angrepp från den turkiska flottan, utan tt förhindra ryssarne att förstärka sin arme Kaukasus. Patrie tillägger att den förenade flottan kall förhindra alla andra krigsskepp, så väl yska som turkiska att befara Svarta hafvet. Journal des Debats, sammanställer de flera lika depescherna i afseende på flottornas ine gling och tillfogar: vi meddela demiförjatt lifva trogna vår roll såsom referent,j men i jelfva verket tillägga vi dem icke stor vigt. Ilufvudsaken är icke den, om de förenade lottorna inseglat i Svarta hafvet den 30 Dec. Uer den 3 Januari, utan om amiralerna erållit order till inseglingen. Men om denna junkt äro alla ense; man är blott oenig om nseglingsdagen. Men det är intet tvifvet unlerkastadt, att i det ögonblick då detta skrifves ar ordern blifvit utförd och detta är det väendtliga. De franska bladens uppgifter om de sedna te fäktningarne vid Donau synas vara mycket pålitliga. Af allt synes som kan man med let första vänta någon stor drabbning i lilla Wallachiet. Intet af de franska bladen hyser u något hopp om en fredlig lösning. Constitutionels har en såsom det synes halfofficiel artikel, som går ut på att förbereda affärsverlden på krig och förbereda densamma på att visa en något fast hållning, då kriget blir oåterkalleligen förklaradt. Journal des Debats, är oaktadt divanens medgörlighet utan allt hopp om fredens upprätthällande. Österrikiska regeringen skall ha uttalat för de vestra makterna sina betänkligheter mot flottornas insegling i Svarta hafvet. Från Berlin skrifves den 11 Januari: I går afton väntade man det ryska svaret på det sista bemedlingsförslaget, men det låter säkert vänta på sig ännu några dagar. Hoppet om fredens upprätthållande är så godt som utsläckt. Preussen och Österrike vilja försöka att bli neutrala så länge som möjligt. Från England erfar man ett rykte om lord Aberdeens afgång ur ministeren. — ropet re FM KA A FR MD LA Fa DANMARKE. Studenterne i Köpensamn firade den 13 sin årliga nordiska högtid i studentföreningens sal, som var smyckad med fanor, flaggor och grönt. Prof. Clausen samt målarne Const. Hansen och Hilcker voro inbjudna såsom gäster. För minnets bägare talade cand. Ingerslev, som dröjde vid det förflutna årets så väl glada som sorgliga minnen och nämnde bland de under året bortgångna som isynnerhet förtjente att ihågkommas: norrmannen Herrman Foss, svensken Thore Petre och bland danskar Eckersberg, Withusen och Thal samt den unge Olsen-Bagge. Cand. Ploug motiverade vid löftets bägare ett: bframåt för nordens enhet!, i det han visade, att denna tanke hade gjort stora framsteg på de sista tio åren ock visade de medel, hvarigenom studenterne kunde arbeta för dess utvecklingl. och dervid lade vigt på, att den endast låter utföra sig genom frihet och nationell sjelfständighet. Höjesterets-advokaten Livbe föreslog skålen för nordens konungar, Oscar den förste och Fredrik den sjunde; prof. Hammerich för de andra nordiska universiteterna, stud. Richardt för Danmark. cand. Hostrup för qvinnorna, stud. Rode för prof. Clausen, hvilken tackade för skålen i ett vackert och varmt föredrag, cand. Ploug för de närvarande norska gästerna, stud. Rode för de tre konstnärer, som smyckat universitetsbyggnadens försal. Ett Iefve för konferensrådet Wegener mottogs med jubel och ett förslag till en insamling för utbredande af danska böcker i Slesvig hade till följd att på stället en icke så obetydlig summa insamlades. Kommitteen rörande kyrkoförhållandenas ordnande sammanträdde den 12 Januari i konsistorii lokal under presidium af biskop Mynster, som derefter valdes till ordförande. Efter någon diskussion blef man ense derom att, innan man öppnade en allmän debatt, dela sig i följande 4 kommitteer, nemligen 1) för frågan om författningen: Clausen, ordförande, Madvig, Hall, Engelstoft och Rördam. 2) För frågan om skolpligt för dissenters barn: Mynster, ordförande, Martensen, Weis, Tryde och Becker. 3) Psalmbokskommitteen: Paulli, Tordförande, Martensen, Fenger, Brammer, Å Johnsen. 4) Rörande disciplinen: Mynster, ordförande, Casse, Brammer, Becker och Bentley. Mekanikus Sörensen har nu fullbordat den sättmachin, som tidningen !wdrelandet beställt hos honom, och man kan derföre med det första vänta att få se nämnde tidning satt på en hittills, ej blott i Danmark utan måhända i hela verlden, oförsökt metod. Lektor Barfod vid veterinärskolan har råkat ut för en stor olycka. Genom en explosion i militärhögskolans laboratorium, blef hans ansigte så skadadt, att man betviflar att han får behålla synen. Den utmärkta statistikern prof. Bergsöe har a I med döden afgåätt. FRANKRIKE. Rustningarne till lands och sjös bedrifvas I fortfarande med stor ifver. — Till Lorient och åtskilliga andra hamnar har befallning ingått att i hvardera af dessa hamnar göra ytterligare fyra fregatter segelklara. Afsigten härmed tros vara att bilda en ny, af sju linie:l skepp och sex fregatter bestående eskader. h) Man utskrifver redan de till dess bemanning t ) erforderlige matroserna. General Canrobert säges skola biträda krigsministern i anordningerne för rustningarnes bedrifvande. I Paris gick ett rykte, att hr Reizet, som till Petersburg öfverförer notifikationen om flattarnac insoeoline 1 Svarta hafvet. tillika