(Insändt.) Bidrag till bränvinslagstiftnirgens historia. Uti Aftonbladet för förliden gårdag finnes omämndt, att vid konferensen i söndags Ihos hr friierre Raab rörande bränvinsbränningen, Ibland andra alare Kongl. landtbruksakademiens sekireterare br Vathhorst uppläst en sammanfattning af Ibränvinslags tiltningens historia här i oe hvilkem skulle daera sig tillbaka ända till 157 Utan att på 1ågot ris vilja klandra, i synnerhet s som motiverne för detta ar Nathhorst ande ieke äro närmare uppgifne, lar insändaren häraf, som är sys att med en nu nära ärdig afhe undling, som korum Cb itgifVas, Om b ti i dercm ut omne 4 från rande tid, insett up plysa, rar naste orskningar i ark iverne, veskatiningen för tillv eller n ade bl.fva hänst hör i riket i första hölfton a af 116Ci Stockholm redan år 1469, alet samt tillverkad ned urdantag af tillfällige pibudne konsumtionsoch srögareafgifter samt in natura utskrifven gärd för wrigshärens behof under konung Johan II:s regcringsid, vidtog först med den af drotining Christina, den sta Februari 1638 utfärdade taxa och ordning för saluoch husbehofsbränvingen i städerne, hvarigenom en viss afgift för denna näring bestämdes, samt för landet och hela riket nära 100 år derefter, då uppå riksens ständers tillstyr ngl. kungörelsen den 21 Juli 1731 utkom, som för fa gången fästade bränvirsbränningen vid jordbruket. Derförut var bränvinsbränningen helt och hållet fri och fick ä landet oinskränkt utöfvas utan afgift i öfver 200 år. Om letta och andra dermed sammanhängande ämnen sommer ofvanberörde lilla afhandling att, som insänlaren förmodar, lenina ej så alldeles ointressanta uppysningar, och, såsom grundade på oftieiellla handlinsar och räk euskaper, kanske i någon mån äfven vara yttiga för rikets ständers serskildta utskott för bränvinsfrågans behandling. Af ofvannämnde artikel ki Aftonbladet upplyses äfven att Swederus lärer vara författare till den nyligen utkomne skriftem Bränvinet i Sverige, dess tillverkning, förtärandle och beskattning, hvaruti författaren antager atit bränvinet här i riket först blifvit kunnigt genom en provisor under sysselsättning af någon destillering i och för tillverkning af medikamenter. Detta, ehuru mindre vigtigt, torde dock förlåtas insändaren tro vara antingen hr Swederi egen uppfinning om bränvinets tillkomst, eller ock grundadt på ett fullkomligt miss4 tag om rätta och verkliga förhållandet, som jemväl kommer att i ofvannämnde afbandling tillförlitligt upplysas. Stockholm den 18 Januari 1854. EE