a EA AAA RN rade rättigheet, utan hela egendomsrätten till den uttorkadde jorden och det i hela dess nuvarande utstrräckning. Fyra af landets utmärktaste advokzater hafva uppträdt i saken vid arrondissemcentsrätten i Amsterdam, och man afvaktar med spänd förväntan domen, som tros komma att afkunnas i Februari. Enligt underrättelser från Batavia har den första expositionen af den indiska jordens och fabriksflitens produkter blifvit öppnad och tilldrog sigi oväntad grad den javanesiska befolkningers uppmärksamhet. ENGLAND. I sin öfverblick på året 1853 yttrar den ministeriela tidningen Globe, angående de krigiska utsigterna för det nya året, följande märkliga ord: Om det nya årets morgon randas öfver mångahanda förebud till en strid, sådan den närvarande generationen ännu aldrig sett, så äro vi derpå beredde. Om vi erfara, såsom vi i dag erfarit, att kejsaren af Ryssland förkastat de sista vilkoren, om hvilka Turkiet och de fyra stora makterna blifvit ense såsom grumd för fortsättning af underhandlingarne; orm han beslutit att bortkasta skidan, att föra kriiget ej blott mot Turkiet, utan äfven mot Eingland och all sedlig lag, så veta vi att vår rregering deraf icke träffas oförberedd. Våra arsenaler kunna aflägga vittnesbörd om det nit som herrskar i hvarje tjenstegren. Den nya författningen angående fördelningen af prispenningar, som är utkommen i denna vecka, bevisar att man riktat sin uppmärksamhet äfven på de minsta detaljer. Den allmänna tupprörelsen i Irland och våra kolonier, liksom i sjelfva England, visa att fiendtlighetens utbrottjskall finna vår armestyrka fördelad på det mest ändamålsenliga sätt. Man säger att kriget skall störa vår lycka. Hvilket krig? Amerika och Australien, med sina stora och beständigt tilltagande handelsförbindelser, kunna ej skaffas ur verlden; Frankrike öppnar för oss nya handelskanaler; Ostindien börjar först vakna till medvetande af den sanna utvecklingen utaf sina hjelpkällor; våra kolonier hafva aldrig varit mera blomstrande och oss mera tillgifna. Hvilket krig kan afskära oss från dessa naturliga kommerciella hjelpkällor? Vore Amerika emot oss kunde våra assuradörer få skäl till betänkliga miner, — wore Frankrike fiendtligt kunde våra finansmänmer känna en viss krampkyla i dragbandet af sina penningepungar. Men Ryssland är ämnu icke någon sjömakt, och det har längesedam visat oss i hvad riktning den skulle gå, om de vestra makterna tilläte det blifva en sådan. Det krig, som möjligen begynner med det nya året, är ett krig som icke rubbar hadelsförbindelserna, utan som röjer fienderna och prohibitionisterna ur vägen för handeln och öppna för dess naturliga utveckling nya banor. Kriget har sina särskilda olägenheter för handelns bedrifvande, men detta är ett krig som går ut pi att skydda och befrämja de sanna och varastiga handelsintressena. Icke blott regeringer, utan äfven folket är rustadt till kriget. Ivarje uttalande af den allmänna meningen, språket vid de offentliga mötena och språket i de mera enskilda sällskapskretsarne, allt tillkännager att regeringen skall understödjas af en nation, som blott har en enda känsla. Det förflutna året har varit en krafthemtandets , förnöjsamhetens, styrkans och den bepröfvade besinningens period — ett år, egnadt attt, om så måste vara, sätta kronan på en så lång fred och gifva oss de materiella medlen och den sedliga tillförsigten, hvarigenom vi blifvit satte i stånd att möta mera kritiska tider. Afven Times förbereder) på en strid, som möjligtvis börjar redan före parlamentets sammanträdande , måhända redan i detta ögonblick är öppnad genom någon afgörande tilldragelse,, och uppfordrar parlamentet och folket att anstränga alla sina krafter för att med ära och. eftertryck utfäkta denna strid som kan taga en gigantisk utsträckning och hvars slut dem närvarande generationen icke torde få upplefva. Den förestående kampen är så fruktansvärdl, att den icke utan skäl kan jemföras med dem som slutades med grekiska frihetens undergåing och med uppsättande af det så kallade grekiska kejsardömet; och vi hafra framför oss profetian af den myare tidens största eröfrare, att vi stå vid gryningen af den stund sem skall agöra om Europa skall blifva republikanskt eller kossackiskt. Dessa historiens lärdomar ich snillets varningar finna en riklig bekräftels. i den strid mellan klasser och racer som på Jfaglandet splittrar hvarje rike och hvarje samhälle, och erbjuder anledning till jallmänt krig. Är endast lösen gifven, skola i ett ögonblick millioner ordna sig under sina särskilda partiers fanor och partierna ordna sig iden stora och blodiga leken. Detta är den utsigt som öppnar sig framför oss, detta är anledningen till parlamentets sammanträdande., Deresfter kastas en blick på Englands gynnsamma. ställning; i England står nationaliteten högt öfver allt partiväsende, och det sednare kan för ingen del hämmande inverka på operationerna ; Englands gamla erfarenhet skall redan från början sporra nationen till en full kraftamsträngning, och derigenom göra det första slaget afgörande samt om möjligt banande väg för freden. Slutligen heter det, att Emgland hemtar en moralisk kraft af sitt medvestande att i det längsta hafva arbetat för fredens bevarande och att dess krigare och statsmän ostörda af alla samhällsskrupler kunna med alla dem till buds stående medel i farans stund verka för målets uppnående. I afseende på grefve Pourtales beskickning yttrar Times, med all aktning för det värdiga 1 Preussens neutralitetsförklaring, att då saken kommer till afgörande, torde Preussen icke ängre kunna bevara sin neutralitet, och att d:inna stat då endast kan intaga sin plats vid sidan af England och Frankrike i striden för ritt, mensklighet och civilisation, då deremot ett omfattande af Rysslands parti skulle göra Preussen till en vasallstat under Ryssland. Garnisonerna på Malta och i Gibraltar skola förstärkas, hvardera med tre regementen. Enligt Globe väntar man i Franrike betydliga tullnedsättningar efter Englands mönster. Må — rg fa UN ÖN Fe År ee LL RR FR kn er — rt ee