Aftonbladet – 14 januari 1854, sida 1

STOCKROLNY, den I4 Januari. in märklig regeringshandling. Under denna rubrik meddelar Svenska Tidningen för i tisdags regeringens svar på Bondeståndets underdäniga skrifvelse med erinran om verkställighet af Kongl. Maj:ts oeh Rikets ständers sammanstämmande beslut an gående de indelta hemmansräntornas lösning efter medelpris och upphörande af räntetagares rätt till uppsägning m. m. Lika med Svenska Pidningen finna vi i sanning denna äfven af oss meddelta regeringshandling så märkligs. att vi anse för en skyldighet att ingå i en mera speciel granskning deraf, för att låta dess amärkliga, beskaffenhet framlysa som sig bör. Hvad vi först finna märkligt i högstberörde nådiga svar, är den apostrofering, det hedervärda bondeståndet erhållit, emedan det varit nog ohemult att förutsätta, det Rikets Ständers i ämnet fattade beslut, utan ett utgöra ett oskiljaktigt helt, kunde i afseende å spanmålsräntorna tidigare än å öfriga, icke till antalet bestämda hufvudräntor tillämpas. Således skulle en sådan förutsättninga vara oriktig och bondeståndet få bannor för det att Ståndet kunnat fela i insigt rörande det oskiljaktiga, sammanhanget emellan nu förevarande beslut och det som angår sjelfva ränteförenklingen! Huru härmed rätteligen hänger tillsammans är eljest redan under föregående diskussioneri detta blad klarligen ådagalagdt. Vi anse oss således nu endast behöfva hänv:sa till Rikets Ständers vid flera tillfällen citerade skrifvelse N:o 179 af den 20 Augusti 1551, enligt hvilken Rikets Ständer, bland annat, beslutat, att alla de åt embetsoch tjenstemän på lön indelta räntor och tiondeanslag, de allmänna verk och inrättningar, kyrkor voch fromma stiftelser tillhörande indelningar noch anslag må, likasom de kronan behåilna, af räntegifvare få lösas med penningar, efter vett hvarje år för de nästförflutnar tio åren be,stämdt medelpris, utan rättighet: för ränteta.garne att något af dessa anslag till levere.ring in natura uppsäga; dock att för nuvarande embets och tjenstemän med indelta löner, förändringen först med Icras afgång från embetet eller tjensten må täda i verkställighet, såvida icke de sjelta, deröfver hörde, förklara sig önska att den derförinnan må försiggån. (Jemför P:de samlingen af bhanget till Riksståmlens protokoll vid 1851 års riksdag pig. 484 och 485). Detta definitifva beslut står desto mindre i ett omedelbart sammanhang med den väckta och endast prelimnärt: belnandlade frågsn om den s. k. förenklingen :af grundräntorna som det förra beslutet 1 Rilkets Ständers skrifvelse har en särskild rubrilk under särskild LIttera, B., med öfverskrifft: angående ändring i sättet för de indelta hemmansräntornas och kronotiondens utgörande,, och det bildar fast heldre ett beslut i och för sy, som regeringen begärt och hvartill Rikets Ständer anvisat medel från och med år 1852 från riksgäldskontoret såsom ersättning tll räntetagare för forsellön, hvilket var det enda huvudsakliga som erfordrades för verkställigheten af den waf K. Mit föreslagna och af ständerna bifallna ofvan omförmälda ändringen i sättet för de indelta hemmansränvtornas betalning. Detta skönjes desto Njusligare deraf att beslutet i föregående punktt Litt. A., angående förenkling af grundräntornw, eller dessas inskränkning tll penningar jemte vissa hufvudpersedlar skulle blifva beroende sf en ,ytferligare nådig proposition,, med hänsigt till bestämmande af de hufvudpersedlar, hvilka borde bibehållas. Denna proposition var visserI:gen utlofvad till nästföljande riksdag, eller EERO RA