Er L. J, Hjertas motion i tullfrågan. (Forts. från gärdagsbl.) För de råämnen cch halffabrikater, som förekomma under den gemensamma afdelningen träviror, vågar jag likaledes föreslå tullfri införsel ä samtliga artiklar, från och med den första till och med artikeln tunnband. Den ingående tullen å dessa artiklar har under loppet af sisil. är utgjort: för tillhug et virke, ej specificeradt, 1467 rår; mahogny, sockerkist och andra utländska träslag, 1160 rdr; bräder och plank af ek och ask, 850 rdr; dito af alm, björk och andra inom landet växande, ej specificerade ämnen, 113 rdr samt för tannband 14 rdr och nägra skillingar eller sammanräknadt på alla slags oarbetade eller tillhuggna trävaror och plank omkring 3604 rdr bko, oaktadt tullen på en del deraf endast utgör 5, på andra 10 procent af värdet, och således ej förhindrat importen. . Jag hemställer, om en så ringa tulluppbörd motsvarar allt det besvär och den kostnad söm alla dessa artiklars serskilda uppmätande och bokförande förorakar tullverket, på samma gång som det visserligen genom omgång, hinder och dröjsmål vid lossningar stadkommer en längt större förlust än till nyssnämde belopp. Pet synes också innefatta en nog inskränkt äsigt, att den nuvarande tullafgiften skulle a bvarken till ger ifrån för odlingen af inhemska bättre träslag. Säkert har ännu ingen som planterat sådana träd, dervid serskildt tinkt på huruvida en högre vinst en ging kunde skördas på virket utaf de mogna träden, genom 5 till 10 procents tullafgift på motsvarande utländska. Men för tillverkaren af finare trävarvartiklar likasom för skeppsbyggeriet vore det en lindring att kunna erhölla dem tullfritt. För mahogny och andra utländska träslag, som begagnas till lyxarbeten, kunde väl undantag härifrån göras, men jag tror att staten i kt vipner mera genom den lättnad för slöjdare i träveror, som beredes genom tullfriheten, än att man bör se på en inkomst af 1160 riksdaler, som dessa träslag gifvit och som den ökade tull-uppbörden på det hela gifver godt tillfälle att undvara.