om skogens värd, att det just är vid den andra hbjelpgallringen som sädana träd fällas hvilka äro tjenliga till sparrar. Hr Ekerman ansåg ständerna alltid hafva iakttagit moderation i tullfrågorna. Talaren ansåg nyttigt att sätta industrien under konkurrensens inflytande, och att man på samma gäng skulle öka statsinkomsterra. I afseende på detaljerna var talaren ense med hr Schawn, och han var ense med honom äfven i afseende på spanmålstullen, varande talaren öfvertygad att om dem blifvit borttagen förliden sommar, skulle ej nu den nöd ega rum i landet, som frän flera landsändar förspörjes. Hr Almgren nekade. att industrien fallit, den har tvertom gätt framåt; viljande talaren i öfrigt ej nu tillägga nägot vidare, utan endast upptaga och lägga hvar och en på hjertat dessa hrKochs ord: våra fabriker, vår industri och vär husslöjd äro dyrbara perlor, som vi böra väl bevara! Hr Björck erinrade att i de kongl. förslagen finnes ejrhed ettt enda ord antydt något derom att förbuden skulle borttagas. Hvad som yttras derom är endast ett medel att dölja den rätta afsigton, som är prohibitifsyrstemets eviga fortfarande. Visade att det skulle tjena till ingenting att bestämma de eventuella tullsatser hvarom propositionen talar, ty grundlagsfrågan, som dermed stär i sammanhang, kan ej förr än nästa riksdag blifva afgjord. Såg derföre ej i propositionen något löfte om prohibitionernas borttagande, utan fann den tvärtom antyda att de för framtiden skola blifva system. Man har talat om varsamhet. Talaren trodde att ej större varsamhet kan iakttagas än som skett. Nu äro alla beredda på förbudens borttagande, ty sedan 30 år har man talat derom och sedan 13 är hafva förslag derom varit framlagda. Ingen har nu yrkat deras qvarstående och landet har begärt deras borttagande. Hvem skall väl då hafva nytta af derfi? Talaren önskade att propositionen skulle blifva remitterad med uttryckande af ett allmänt ogillande. Hr Nordwall instämde med hrr Schwan, Kock, Wallenberg ocln Wern. Man har prisat den varsamhet regeringen iakttagit. Talaren yrkade tvärtom attregeringen i alla stora frågor, och någon större än denna och bränvinsfrågan torde ej vid denna riksdag komma ä bane, borde uttala en bestämd äsigt, som kan af nationen omfattas. Regeringen är pligtig dertill, emedan hon har en öfversigt öfver förhållandena och kan medla melian de stridiga intressena. Talaren trodde att om tullagstiftningen behandlas som sig bör, stiga inkomsterna, och man har derjemte den moraliska vinsten af lurendrejeriets tillintetgörandle. Hr Indebetou har framställt en bild af de expansiwa och kontraktiva krafterna, hvilken talaren fann synnerligen vacker; men han ville tillämpa den på anmat sätt. Om man nemligen ställer så till, att hvar och en verkar efter sin uppgift, om den kontraktiva kraften ej affekterar att göra sig till expansiv, och om hvar och en såge litet mera på andras bästa än på sitt eget, så skall otvifvelaktigt jemnvigt kanna ästankommas. Diskussinen var slutad och propositionen skulle med hvad dervid blifvit yttradt remitteras till bevillningsutskottet. RENEE Förteckning på väckta motioner, hos hedervärda Bondeståndet vid lagtima riksdag i Stockholm åren 1833—1854. (Forts. fr. N:o 6.) 226:0 C. Dahlgrens från Elfsborgs lån motion, angående folkskolelärares pensionering. 227:0 Nils Larssons från Jemtland, om anslag till inrättande af en landtbruksskola i Jemtland. 2280 Petter Jönssons från Jönköpings län, angående rättigshet att lösa de till kungsgården Wisingsborg anslagna dagsverken med penningar. 229:0 Jöns Anderssons från Skane motion om rättighet för tzarrendatorerne af de s. k. domkyrkohemmanen inom Lunds stift att med penningar lösa arrendespanmålen. 230:0 Nils Svenssons från Skäne motion om förhöjning i postskjutslegan. 231:o Per Nilssons från samma län, om förändring i sättet förr utarrenderingar af de s. k. akademioch hospitalshein manen i Skäne. 232 o Amders Anderssons från Wermland motion om ändring i fförordningen angående fattigvården i riket. 233:o Niils Nilssons från samma län, om åläggande för brukooch bergverk med flere inrättningar att deltaga i väggars byggande och underhåll. 234:0 Viice talmannen Srvartlings motion om skylSighet för: ängfartyg att i stället för ved begagna steakol. 235:o Saamme mans motijn angående invexling af 32 rdr 24 sk. riksgäldssedlar. 236:0 Laars Rasmussons från Bohus län, om förändring i tiiden för utgörande af kronotionden inom Tjörns härrad. 237:0 Olof Lagergrens från Gottland, om löneförhöjning ätt underofficerare vid Gottlands nationalbeväring. 238:) Samme mans motion om ändring i författningen rörande stängselskyldigheten, 239:0 Per Sahlströms från Stoekhelms län, om befrielse för Jönåkers härad att hälla färja vid Qvarscbo. 240:0 Daniel Danielssons från Örebro län, om tilllätelse för Hammars soekneboer att af komministerboställets skog taga byggnadsvirke till skolhus m. m. 240:0 Daniel Anderssons från Halland motion, angäende rättighet för Halländska församlingarne att sjelfve väljja klockare. 211:o A.. J. Sandstedt från Jönköpings län, angäende ersätttning till Westra härad för underhåll af en bro inom IRamqvilla socken. 243:o Saamme mans motion angående bränvinsbränningen. : . 244:0 Jöjns Erik Erikssons från Örebro län, om inrättande aff flickskolor på landet. 245:0 Tcobias Linds från Göteborgs län, om tillägg i 19 kap. 1 Arfdabalken m. m. 246:0 Per Nilssons från Skäne motion om utfärdande af en allmän lagförklaring. 247:0 Gi. Hultmans från Örebro län, om förändring i 19 kar. 2 Arfdabalken. 248:o Bengt Gudmundssons frän Halland, om nedsällande atf tullafgifterna å salt, saltad fisk m. m. 249:0 Anders Jonssons frän Östergötland, om tillsättande ahf inspektörer för folkskolorna i riket (återtagen i pääföljande plenum af motionären). 230:0 Joohannes Nilssons från Skåne motion angående jernyv rs nde i riket. 251:0 J.. Lindbys f Gottland, om förändrad bränvinslagstifttning. 252 0 Bengt Gudmundssons från Halland, om upphörande af kronans äterlösningsrätt till de Trippiska arfgodsen i Halland. 253:o0 Nils Anderssons från Skåne, om förhöjning af postskjutslegan samt utfärdande af ordningsreglor för postiljoner. 254:o Samme mans motion om förändring af 40:e till och med 43:e k Missgerningsbalken. 255:0 letter Märte från Jönköpings län, om stutsanslag till innehafv i af komministersbostället Hagshults stom för roteringsskyldighet. 256:0 A. J. Sandstedts från samma län, om med5 delande af la rt och fasta i äboers ttningsrätt I a tteköpta hemman m. m. 257:o Per Olssons fran Kopparbergslän, om arslag I FA rm mr a AA vt OD 4 af de u der bru åt en särskild länsman för 8 socken. 258:0 Olof Perssons från Gefleborgs lin, om postskjutsens öfverlätande på entreprenad. 259:0 CO). Dahlgrens från E gs län, ma inrättande af een landtbruksskola i samma län. 260:0 Olaus Erikssons frän Göteborgs och Bohusis lån, om uupphörande af mätarepenningar för stenkol. jh 261:0 SSamme nfans motion vm anslag till en landtIn bruksskolaa i norra delen af Dohus lan. D 262:0 PPer Nilssons från Malmö län, angäendo ten s. k. helggonskylden. 1 263:0 IBengt Gudmundssons från Halland, oni rätÅk ti het tilll skatteköp af Halländska kyrkohemmanen. ju 264:0 Samme mans motion om upphörande af ma Vv