Aftonbladet – 12 januari 1854, sida 1

förhållandet är annorlunda med de församlingar, som äro rika på fattiga, men fattiga på rika personer. Och jag anser troligt, att fruntimmersföreningen, i sin egenskap af god och rättvis moder, måste för dessa församlingars skull framdeles förnya sina bemödanden att skaffa nya inkomstkällor. Jag har sagt detta åt damerna i centralkommittgen, och de ha svarat mig: Blott icke med listor, icke med insamling; det är förfärligt! Och jag har svarat: Nej icke med listor, icke med insamling. Sådant gör man en gång för en god sak och sedan icke mer; utan man hittar på andra medel, mera angenäma på allt vis. Jag har t. ex. tänkt mig, att vi till Julen 1953 skulle betänka oss på en julbazar för barn, och att hvar och cen af oss skulle under tiden så smått begynna arbeta derför, och dervid hvar och en omfatta något visst yrke, för hvilket hon hade förkärlek och sicklighet, samt anlita uppfinningsförmåga och snille för att tillvägabringa vackra och sinnrika arbeten Jag är viss på att vi skola kunna tillvägabringa något, som skulle lika tillfredsställa det praktiska sinnet som skönhetssinnet, och inbringa en betydlig förökning i vår kassa för de fattiga barnen, utan att någon tänkt derpå med en bekymmerfull tanke eller gått derför ett tungt Fjät. Jag hemställer till föreningens fruntimmer, om de ej vilja vänligen behj-ria detta förslag. Och fatta de det med sina hjertan, då vet jag, att deras tankar och deras ingrar skola få vingar, och vackra och sinnrika arbeten tillkomma såsom af sig sjelfva, och julbazaren för barn år 1855 bli lik en glad! barnalek, det gladaste och täckaste på denna jord! Om det blir mig gifvet att — ehuru: som ett temmeligen ålderstiget barn — taga del deri, så ämnar jag hålla bokhandel på en barnlitteratur, som jag vill hoppas skall till