Aftonbladet – 11 januari 1854, sida 1

STOCKHOLM, den II Januari. Under den i hög grad krigiska stämning som efter lord Palmerstons återinträdande i engelska parlamentet synes hafva gjort sig oällande hos alla klasser i England och Frankrike, och som nu stigit till den höjd att allvarsamma och fredsälskande engelska blad på fullt allvar diskutera utsigterna för en franskengelsk flottas bombardement af vissa platser vid Finska Viken, har det skandinaviska norden helt naturligt blifvit föremål för en grad af uppmärksamhet, som under vanliga omständigheter ej skänkes åt våra aflägsna bygder. En italiensk tidning anmärkte nyligen, i anledning af det svenska trontalet, att hvarje kanonskott i Svarta hafvet har sitt eko uti Öresund; England och Frankrike rusta, som det synes, en eskader, som till våren skall utlöpa i de nordliga farvattnen, och rykten tala till och med om en krigsförklaring mellan England och Byssland såsom en afgjord sak. Men utan att vid dessa ännu obestyrkta rykten fästa en alltför stor vigt, äro sannolikheterna, eller minst sagdt möjligheterna, af ett krig mellan dessa makter så stora, att svenska regeringen redan varit betänkt på uppgörandet af vilkoren för Sveriges neutralitet. Ej underligt då att den allmänna uppmärksamheten i detta ögonblick lifligt fäster sig vid Sveriges egendomliga ställning i händelse af ett sjökrig i våra närmaste farvatten. Gårdagens och dagens poster medförde åtskilliga yttranden i detta afseende, som icke kunna vara oss likgiltiga. För att börja med engelska pressen, innehåller The Times för den 28 sistl. December en märklig artikel, som äfven blifvit upptagen i Journal des Debats, hvilken går ut på att visa det slags inflytande, som Ryssland med så outtröttligt bemödande sträfvar att utöfva i sina grannländer. I denna artikel beröres äfven Sverige och dess förhållande till de stora europeiska frågorna för dagen. Efter att hafva omtalat huru en officiel tidning i Österrike, uti en artikel synbarligen inspirerad af ryska beskickningen, formligen förklarat att Österrikes regering aldrig har uppoffrat eller för framtiden skall uppoffra sina vänskapliga tänkesätt mot sin allierade granne (Ryssland), fortfar ;The Times, på följande sätt: I det nordliga Europa gör Ryssland sitt inflytande gällande på ett lika verksamt sätt, ty öfverallt grundar det sig på dynastiska intriger, hvilka äro motsatsen till folkens sanna intressen och önskningar. Således erfara vi, hvad Sverige angår, från en tillförlitlig källa, att försök varit gjorda med en not från S:t Petersburg att inblanda hofvet i denna tvist, för att tillvägabringa stängandet af de svenska hamnarna, och eventuelt af sjelfva Östersjön, mot franska och engelska skepp. Svenskarne äro ett tappert folk, som af allt hjerta stå emot Rysslands inflytelse, hvilket allaredan beröfvat dem Finland och just nu pressar i sin landteller sjötjenst män, hvilkas förfäder stridde i Gustaf Adolfs och Carl XII:s leder. För dem och danskarne är upprätthällandet af neutralitet och oberoende en lifsfråga; men om detta blir omöjligt, så beror deras existens såsom fria män på bevarandet af deras gamla förbund med sjömakterna. Konungen af Sverige erkände i sitt trontal vigten af att försvara landets oberoende, och vi göra oss försäkrade att han ej skall förräda det åt Rysslands intressen. Då man besinnar Times egendomliga karakter af en tidning, som gjort till sitt hufvudsyfte att uttrycka den i dess fädernesland herrskande opinionen för dagen, och som följaktligen alltid sluter sig såsom en bundsförvandt till den mäktigaste; då man följt dess handlingssätt i orientaliska frågan och haft rg a a or n sr nnrn srrrr