Aftonbladet – 9 januari 1854, sida 2

ka hon omfattar med lika ömhet, och låter lika rätt vederfaras allt efter deras olika behof. Det rikt begåfvade barnet skulle icke få mera än det fattigare, det fattiga icke mindre, utan tvärtom i förhållande mer, än den rikare utrustade brodern eller systern. Så t. ex. då Clara församling genom en af dess förträftliga ordningsoch sundhetsnämd föranstaltad subskription inom församlingen såg nästan alla sina genom farsoten värnlösa barn försörjda för framtiden, skulle Clara fruntimmersförening icke göra anspråk på någon del af centralkassan, utan nöja sig med de årliga bidragen af f-reningens ledamöter till bestridande af de utgifter, som ännu ålågo denna församlings afdelning. Och då Jacobs församling hade den lyckan att bland sina medlemmar ega en excellens De Geer, och af honom få för sina värnlösa barn en gåfva af 1000 rdr bko, så skulle Jacobs fruntimmersförening uttaga 1000 rdr bko mindre af centralkassan. Dessa medel kommo sålunda i stället systerförsamlingarne Ladugårdslandet, Maria, Katharina m. fl. till godo. Men innan en sådan rästvis fördelning af centralkassan kunde ske, måste vinoga känna de värnlösas antal inom hvar församling, de familjer, som genom koleran förlorat sina stöd, och deras verkliga behof. Föreningens fruntimmer i hvar församling måste personligen och förnyade gånger begöka alla de hem, som farsoten drabbat, lära känna familjerna och barnen derinom, och göra sig noggrannt underrättade om deras omständigheter. Dessa pesök gjordes öfverallt med ledning af de uppgifter som af församlingarnes presterskap och ordningsmän benäget meddelades, behofven sranskades, notiser uppsattes, och de behöfvande indelades i vissa grupper och klasser ;nligt en inom alla församlingarne lika anagen norm. Sekreteraren torde uppläsa en kort redogörelse för de de grunder, som härrid följdes.