Aftonbladet – 7 januari 1854, sida 3

äksom Råsaltade Hudar 8-rst. pr E. Fartyg af trä, 50 läster och deröfver, 5 procent inköpspriset; under 50 läster, 10 procent af d:o. Det Kett:ngar, under P7, tum, 2 rdr sk. sin Skeppsknän, roderjern, draggar, spant och rundj. så I I rdr skE. nej Jernplåtar, oförtenta, förbudet borttaget, med t res 2f 6 rdr 32 sk. bko skä. Redskap och Machiner, finare 10 procent af värd gröfre 15 procent af d.o. nTackjern för machinverkstädernas behof, 32 sk. b aI pr sk. doj Lin för linnespinnerierna, ohäckladt 8 sk.; häckla vit 16 sk. 18. ra Linnegarn, blekt och otvinnadt, af N,o 50 och de öfrer, 12 sk. pr T. st. Färger och färgämnen, nedsä:tning på alla slag. rTrävaror: utförs tullen förhöjd å Sparrar af 7 tu yn på midten och derunder till 32 sk.; öfver 7 tum me mindre än 8, till 16 sk. Pr stycke. Alla tillhuggn in j eller sågade trävaror af mer än 3V; tums tjockle anses säsom sparrar eller bjelkar. Kopparskrot, gammul och brukad Koppar san jä Kopparaska , metallskrot och gammal bruzad meta la I fran 16 rdr 32 sk. till I rdr 32 sk. pr sk. ra Kanoner, mörsare, bomber och kulor och s.k. skrot tjJern från 2 rdr till 24 sk. pr sk. Detta är allt! MN Ridderskapet och Adelm, b Plenum den IT Jan. kl. 11 fm. å Justerades protokollen för den 21 och 22 December. di Föredrogs riddarhusutskottets betänkande 24 2, angän jende af major Carl Otto Munck till riddarhuskassan 1 i:donerade 8000 rdr bko, mot vilkor att han, från den ;dag nämde summa blifvit aflemnad, för sin äterstäende lifstid deraf erhölle 6 proc. ränta, hvaraf ena hälften skulle utbetalas den 1 April och andra hälf l ten den 1 Oktober hvarje är, samt att, i fall han med döden atginge inom 10 års förlopp, hans då efterlefvande bror skulle bekomma en årlig lifränta 200 rår årligen, men om hr Munck dog efter så tidrymd, skulle blott 150 rdr pr är tillfalla den då möjligen lefvande brodern. Betänkandet bifölls. Upplästes åtskilliga frän de öfriga riksstånden ankomnue protokollsutdrag och lades till handlingarne. Ofvannämnde kongl. propositioner remitterades utan diskussion till vederbörande utskott. I referatet för onsdag Cederström i stället för med rättas. ens plenum förekommer Th. R. Cederström, hvilket här Prestieståndet. Plenum den 7 Dec., kl. 11 Jim. Justering af protokoller och protokollsutdrag har upptagit en stor del af förmiddagen, hvarjemte prosten Qvidings förut omtalade motion, om undanrödjande af det på landsbygden rådande proletariatet, blifvit uppläst. Redogörelse för hufvudgrunderna af denna motion är i ett föregående nummer gifven; hemmans klyfning och afhysning jemte stattorparsystemet ansågos utgöra orsakerna dertill, och framställde talaren ; en dyster teckning af en stattorpares usla lif, samt i visade huru samhället, sedan det på onasarligt sätt ! till uslingar förvandlat en stor del af sin befolkning, I! genom tvångsarbetshus, korrektionsanstalter, m. m. id., söker göra sig qvitt det elände detsamma sjelf It skapat. . !t Doktor Nordlander ansåg en granskning af 18275 års författning om hemmansklyfning behöflig. t Doktor Thomander upplyste att i de eröfrade provinserna funnits en författning, som bestämde maximibeloppet af den jord som finge i ensamt bruk odlas, och ansäg att denna f rfattning orätt i sednare tider k blifvit upphäfven. I Danmark vore sträng skilnad n gjord mellan dominikaloch rustikal-jord, så att en kk gare af ett gods ej finge i eget bruk sammanslå ett la lerunder lydande hemman, utan skulle det vid en IK orukares frånfälle förses med ny äbo. ; Prosten Carlander ansåg omöjligt att tillvägabringa gi n likformighet i föreskriften om besutenhet, och om! Pt lämnde att i hans hemort fanns s hemman, sem äl både klädde och födde 100 Personer. Proletariaet beror på så mänga samverkande faktorer i samället, hvilket onda endast i friheten kan finna sitt I ha otemedel. För öfrigt ansåg talaren bestämmande a ) fö vinimi och maximi stadgande för egande af jord striba ande mot de allmänna menskliga rättigheterna — ha fotionen remitterades till ekonomiutskottet. att De på annat ställe i bladet omnämnda kongl. projbö psitionerna och skrifvelserna blefvo till vederbörliga I ku skott remitterade. de — nå Bergareståndet, in; Plenum den 7 Jan. kl. 11 f. m. lig Ståndet fortsatte i detta plenum uppläsning och mittering af de fråm sista motionsdagen återstående I gif otionerna. Endast hr Henschenstre motioner, om ) 19: orska dissenterlagens antagande, om konventikelbu! skatets upphäfvande och om åtgärder — beträfvid nde de separatistiska rörelserna i Norra Helsing Iinr id, föranledde någon märkligare diskussion. Decell tten fördes mellan hrr Stolpe, Rydin och Henschen. Li n förstnämnde uppträdde emot alla tre förslagen ) träs h förde med mycken liflighet de bestående inskränk-j VY Barnes talan. Hr Henschen försvarade sina förslag I tid d hänvisande på de oafvisliga behof som göra sig I SJÖS: lande, med anförande af fremmande länders exemi men ooh med åberopande af samvetsfrihetens heliga I rege Hr Zydin erkände att omfattningen af do re. stra: ösa rörelserna gjorde det nödvändigt att någon jafsä ärd företoges; men han ansäg det icke lämpligt I kad ständerna på gruad af enskilda motioner tog att stora frågan under pröfning, en pröfning som ) hade ren icke ansåg stånden vuxna, utan trodde att!Åvin 1 borde hos Kongl Majestät anhälla om tillj att hb ningen af en kommitt6 som toge i EN 2 i kela sin vidd och i ämnet afgäfve förslag. I kund hr Henschen genmälde, att frågan redan varit af nan. mitteer behandlad, nemligen af lagberedningen och veck wolagskommitteen, och följaktbgen kunde anses lenna väg t lräckligt utreda, förtydligade hr Yysälunda sin mening, att han önskade tillväga hrinlet af ett allmänt kyrkomöte, som kunde ega anseende inför landet än de kommitteer som Us behandlat ämnet; något om hyars önskvärdalla tre talarne slutligen förenade sig. Hr Henns trenne motioner blefvo emellert:d tjensi fått set få upp i ten I och s yttrar till lagutFogel et remitterade. Fogel SV uppra Bondeståndet. funne Plenum d. T Januari. den underdäniga skrifvelse, som ståndet aflåtit anledning pf Sahlströms motion, attden vid sista ag beslutade lösningsrätt för indelta räntor 0 tioende måtte genast befordras till verkställig hade bondeståndet nu fått emotitaga cen skrif-jret, få daterad d. 29 nästlidne December, från rege-å alla n, innefattande afslag å bondeståndets Önskninkorrek ämnet. — Rutberg begärde denna nådiga skrif. Stor de på bordet. tar bli 3 Larsson från Jemtland uppläste ett anförande llet föj ållande ätskillige upplysningar rörande tullbetagne nelser till stöd för en af honom förut väckt movömnd hvilka upplysningar remitterades till bevillningsI blott ä tet för att isammanhang med motionen tagas i skedde ägande. bl Yr Iilsenetnlnase has sla Im om a Arm berg uppsji Säs bör eI Ekens