räkning i mått, mål och vigt. Kommitterade afslog emedan — yttrade de — voaktadt decimalernes t ämpning till mått, mål och vigt förtjenar att antaga en oändlig mängd hushällsanstaker, byggde på värden och fördelningar, mått, mål och vigt-nu eg. lade för det närvarande så många hinder i vägen: Uti denna afstyrkan igenfinner man ett fullkomlig erkännande af systemets förträfflighet, men man vill bespara sig det med hvarje öfvergång förknippad besväret, hvadan man undansköt frågan till en kon mande tid. Så har man gjort alltjemt under de sc dan den tiden förflutne 65 åren, och när kan ma r väl hoppas att en sådan öfvergång skulle kunna verl ställas, utan det ringaste besvär? Den andra auktoriteten, här förtjent att åberopa: är kongl. svenska vetenskapsakademien, hvilken 3 år sednare erhöll nådigt uppdrag att upprätta försla till en förnyad allmän författning rörande mätt, mi och vigt, hvarvid, såsom orden lyda i den kongl. ir struktionen: likväl hufvudsakligt afseende bör fästas mindre på en fullkomligt vetenskaplig noggrannhet än på hvad, som i tillämpningen skulle leda till stör sta lätthet och redighet.s Att häruti ligger en ur penbar motsägelse, borde ej hafva kunnat undfall nagon; icke destomindre ansåg sig vetenskapsakade mien utaf den gifna föreskriften förhindrad att före slå det mest vetenskapliga och det mest nyttiga sy stem den kände. Vetenskapsakademien föreslog således ieke tillin förande i Sverige det metriska systemet för mått mål och vigt, oaktadt detta systems stora fullkomlig het, oaktadt alla de fördelar, det bjuder ät ett folk. som redan vant sig dervid, och oaktadt detta systen. är till alla sina detaljer redan gifvet. Det är således obestridligt, att äfven för svenska vetenskapsakademien utgjorde det ett önskningsmål att erhålla det metriska systemet i stället för de gamla, på intet system tillämpliga indelningarne. För min del, finner jag detta förord så kraftigt, att det ensamt borde hafva förmått regering och ständer inse, att det af samma akademi afgifna jemkningsförslag icke förtjente något serdeles afseende, längt mindre ett 30-årigt begrundande. Uti rikets sednast församlade ständers underdäniga skrifvelse, n:o 211, finner jag ett, så vidt på dem kan bero, fullkomligt undanrödjande af förbemälde, så till sägandes hrvilande, förslag, enär de uttryckt sin öfvertygelse om nyttan att i afseende på ej mindre rikets mynt, än mätt, mäl och vigt, införa ett enklare system, grundadt på decimalindelningens konseqventa och wetenskapliga tillämpning, oeh derföre i underdånighet anhällit det E. K. M. täcktes läta utarbeta och vid nästa riksdag förelägga rikets ständer ett fullständigt förslag i berörde afseende. Då säledes ingenting numera bör kunna hindra antagandet af det förträffligaste systera, som är kändt, torde endast böra nämnas, att de flesta nationer, som införa nägra förbättringar i dessa afseenden, på sednare tider antingen antagit det metriska systemet i sin helhet eller också sökt att närma sig detsamma så mycket som möjligt. Till följe af detta allmännare erkännande af sakens godhet, begagna redan 70 millioner menniskor i Europa det metriska systemet och för hvarje nation, som dertill ansluter sig, nalkas fullkomningen af den herrliga tanke, som lades till grund för förhoppmingen, att en dag man skulle ega ett universalsystem för mått, mål och vigt. . Det torde säledes vara obestridligt, att införandet af detta system medförde en vidsträckt praktisk fördel; för att visa att sådart kan ske med stor lätthet, ber jag att först få angifva de ovansklige grunder, på hvilka ett konseqvent genomfördt deeimalsystem hyilar, oeh derefter, med de angifna grundernas tillämpning, framställa samma enkla förslag, som redan sistiidne riksdag föranledde. Rikets Stämder att afgifra den ofvan citerade underdåniga skrifvrelsen. Måtteller längd-enheten skall vara grunden för alla de öfriga sätten att mäta, måla, väga och räkna. Till mått-enhet kan tagas hvilken längd som hälst; dock bör man företrädesvis söka nägon oföränderlig, I lätt funnen, mätbar qvantitet, säsom . ex. en dell. af jordens meridian, sekundpenmdelns längd vid en bestämd latitud eller nägot dylikt. Den indelas i tiondedelar, hundradedelar o. s. v. E Ytan mätes med en qvadrat, som har längd-enhe-: ten (dess tiondel eller hundradel) till sida. Qvadraten indelas i tiondelar, hundradelar o. s. v. Målets enhet skall vara kuben på längd-enheten (dess tiondel eller hundradel). Mälet indelas i tiondelar, hundradelar o. s. v. Vigt-enheten skall vara tyngden af så mycket rent ii ratten, som vid dess största täthet intager lika rymd ji c med målets enhet (dess tiondel eller hundradel). Vigen indelas i tiondelar, hundradelar o. s. v. t Mynt-enheten skall vara så stor del af den eller den, ill sitt korn bestämda ädla metallen, som väger lika ned vigtens enliet (dess tiondel eller hundradel). Mynt-enheten indelas i tiondelar och hundradelar. Tionderäkningen är ensam ctt jettesteg på vetanlets bana; ty derigenom kunna alla, som nu känna äknesätten i enkla tal, sjelfva verkställa sin räkning, fyen der blandade tal eller bräk förekomma. Men tt införa tionderäkningen i mynt, utan att på samI na gäng införa den i mätt, mäl och vigt, medför? en stora olägenheten, att man, för att få veta priet på en vara, mäste förvandla de vanliga bråken Il decimalbräk, hvarvid nägon liten, om än obetydg del vanligen behöfver tilläggas eller borttagas, ch det hela blir, utom det större besväret, icke ma;matiskt noggrannt. Att införa tionderäkning, inom varje särskildt slag, utan sammanhang med bvarfö ndra, är att tillägga sig endast hälften af dess stora hå rdelar. I Frankrike och de flesta andra länder, der: metri-Å ja systemet är antaget, har det rönt mänga svärigicl eter; men det har varit hufvudsakligen derföre, att tic an velat påtruga folket konstiga benämningar. I fö olland, der det i handel erfarnåste folk bor, harl!? an icke haft sä stora svårigheter, och det derföre ät. t man under en del äldre namn, som funnos, in de tte de nya värdena. Sä är ock nedanstående förii 18 uppgjordt, och det är troligt, att, om man en-Å.8 st lemnar allmänbeten tillåtelse att föra sina böcDå r i enlighet dermed och i öfrigt i handel och vanI 1 begagna detta nya system, det genom sina ögonenliga fördelar snart skall undantränga de gamla. et Förslag till ett nytt system för inåll, mål och vigt. 3 1:sta Art.: Om grunderne. 1:o. Tio milliondelen af jordens qvartmeridian är j att und-enheten för måttet och kallas aln. sor 2:0. Qvadraten på ett hundra alnar är enheten för stå mättet och kallas tunnland. stå 3:0. Kuben på tiondelen af en aln är enheten för ras ilet och kallas krus. sta 4:0. Tyngden af ett krus rent vatten vid sin stör301 täthet i lufttomt rum är vigt-enheten och kallas ilptand se Ira Art: Om enheternas öfveroch underafdelningar. å på, 1:o. 1 aln (mätt-enheten) — 10 hand; I hand — 10 St Nn; 1 tum — 10 linier. ot 2:0. 1 tunnland (ytmätt-enheten) : 10 skäppland; I skäppland — 10 kannland. sätt 3:0.. 1 spann — 10 kappar; 1 kappe — 10 krus; I brå krus (mäleenheten) — 10 ort. 2 i:0. 1 läst — 10 centner; 1 eentner — 10 pund; skr pund : 10 skålpund; 1 skälpund (vigtenheten) torr 10 uns; 1 uns 10 lod; 1 lod :— 10 gramm.. Pris 3:dje Art.: Om tillämpningen. 3 :o. Kongl. Maj:t täcktes i nåder, så fort sig göra end er, låta införa det nya systemet för mått, mäl och 4 t i Statens räkenskaper. lags 0. Krönta mäåättstockar. mållkäril och vistas hä. d