Aftonbladet – 4 januari 1854, sida 1

—LLLLr———L————rvwu—21 1 ÖFVERSTE STOBEE) ELLER HOLSTEINSKA PARTIET. — De äro sig lika, de der högdjuren — mumlade han — och det hjelpte ej att min far ryckte ifrån dem deras orätimätigt förvärfvade gods ... Högmodet rider dem i alla fall . .. Nåvål, min kära Stobzaeus — fortfor han — sörj icke längre! Vet du ej att verlden är full af qvinnor ... IDu får skaffa dig en annan älskarinna att svärma för .... Men gå nu och gif befallning åt genersler och öfverrstar i armeen att de samlas hit till krigsråd efter tvenne timmar ... Innan dess skall jag väl ha affärdat Polackarne. Farväl ... — Hertigen af Holstein, grefve Piper och de polska herrarne anhålla om företräde hos ers maj:t — sade i detsamma en officer, i det han steg in genom tältöppningen. — De äro välkomna — sade Carl. Stobaxus lemnade det kungliga tältet i samma ögonblick som hertigen och polackarne inträdde. ANDRA KAPITLET. Fredrik IV, hertig af Holstein-Gottorp, förmäld met Carls äldsta syster, prinsessan Hedvig Sofia, hade infun nit sig i svenska lägret, för att dela sin kunglige svåger: faror och ära ... Han var en gladlynt herre, mycke begifven på nöjen, men tapper och dristig, ehuru obe: tänksam och uppbrusande. Redan förut, vid passager öfver Dina och konungens första fälttåg mot August hade hertig Fredrik utmärkt sig, och genom sitt mod sin oförskräckta tapperhet och sitt i alla skiften glädtiga lynne hade han förvärfvat sig sin stormäktige svåger: högsta tillgifventhet. Carl hade också utnämnt honon till generalissimus i svenska hären, ochi hvarje drabbning såg man de bådla furstarne kämpa vid hvarandras sida EB Näst efter herrtigen kommo de båda polska herrarne AA CA AR Na Hf