Aftonbladet – 3 januari 1854, sida 3

158! fenhet, hvilket esomoftast kunnat erhållas till gansk billigt pris, ehuru sådant nu icke är förhållandet. Exempel kunna anföras i mängd, der en sämr vara mer än väl kan fullt ersätta den bättre och dy rare. Ar det väl klokt att till spjäll, kakelungsdör rar och mångfaldiga andra behof begagna vära dyr: plåtar, då sämre dch billigare utländska så väl kunn surr gera behofvet, och detta under det vi årlige: skeppa betydligt med plåtar af alla slag. Utländnin gen, som bättre förstir sitt eget intresse, köper p en gång våra bättre och de simre engelska; vi der emot nyttja endast våra egna och dyrare till all: behof. Så är äfven med tackjern, hvilket är förbjudet båd tll import och export. Dock behöfva våra gjuterie t. ex. engelskt gjutjern, men sädant får ej inkommc utan särskild kongl. nåd, ett förtullningssätt, som borde förekomma så sparsamt som möjligt. Huru länge och på hviken rättsgrund skall mar väl bibehålla förbudet mot tackjernsexport: detta förbud, som med all rätt så högt och så allvarligt öfverklagas af bergsmännen? sw Samma fråga måste jag göra hvad import af stångjern vidkommer. Våra bättre och verkligen goda stämplar sakna sällan eller Idrig god efterfrågan, och gensm en friare täflan blefve våra sämre stämplar allt bättre och bättre vårdade; för att åter i sin ordning finna afnämare till stigande priser. : Norige har ingen utgående tull på tackjern, och let oaktadt utföres nästan intet deraf; hvaremot dess stångjern realiseras till priser i allmänhet högre än vära. Vår svåraste medtäflare i jernindustrien, England, finner för närvarande så lätt afsättning för allt Tsitt jern af alla slag, att innevarande tidpunkt synes dj mig vara serdeles lämplig för frångående äfven af prohibitiva jernåsigter. I bevillningsutskottet blifver jag i tillfälle att närmare medsiffror och kalkyler utveckla de skäl, som föranleda mig att föreslå föjande tullsatser för: Jern: Införseltull pr 1 Sk St.st. vigt. Gjutet: tackoch barlast. bko rdr 1: n Bomber och kuior samt vidare allt, som i tulltaxan pag. 19 finnes under diverse rubriker upptaget, till och med kasserade kulors. .-. 2: om ? Allt annat gjutet arbete; ungefärligen de rubriker och tullsatser härå, som hr tulldistriktschefen Karström i sitt är 1850 utgifna tulltareförslag upptagit. Smidt eller valsadt: allt hvad under denna rubrik pag. 19 i tolltaxan förekommer . : soc co .m . 1:24.0 . Jern: Utförselställ pr I Sk St. vigt Plåtar: oförtente sr re 3 vo or förtente . se 0 0 2: oa p Spik af 2 tums längd och deröfver 4: on All annan spik samt allt manufakturoch handtverks— smide, ej specificeradt: Opoleradt . . pr 1 BE —12 x ? Poleradt eller lakeradt d:o — 18 Jernskrot gjutet, smidt eller valsadt pr 1 sk st. vigt 1: a D Gjutet: alla i gällande utförselstariff upptagne slag, utom rubriken Bomber och kulor lavettern . . I: a Deremot och då sistnämnde rubrik Bomber och kulor c. afser fullfärdiga arbeten, samt utförselstull å dessa, likasom ä smidt eller valsadt jern samt alla öfriga i utförselstariffen upptagne artiklar, icke ir att betrakta ahnorlunda, än såsom en ytterligare beskattning, lagd på den inhemska produktionen, hvilken, isynnerhet hvad jernhandteringen beträtfar, relan är så hardt beskattad, att nägon billig och rättvis grund för bibehållande af utförselstullen derå icke förefinnes, yrkar jag att, utom för här ofvan nämnda wtikeln gjutet jern, hvilken endast säsom en öfversängsatgärd fran det absoluta förbudet blifvit upptasen till utförselstull, all sådan tull i öfrigt mätte ipphäfvas och utförseln, här såsom i de festa andra änder, alldeles befrias från dylik afgift. Slutligen och med afseende ä det skadliga inflyande på handeln och industrien, som den nu i olika täder efter olika grunder och öfverallt utan samband ned ett rättvist tullsystem utgående tolagen utöfvar, vadan Rikets Ständer redan vid 1847—1848 ärens iksdag antogo Kongl. Maj:ts nådiga förslag om togens utgående till viss procent af tullsatserna, ehuru glering i öfverensstämmelse med dessa, bägge statsrakternas beslut ännu icke blifvit genomförd, anser 8 mig böra tillstyrka, att Rikets Ständer måtte hos .ongl. Maj:t göra förnyad und. framställning om en salunda redan beslutade, icke blott ändamälsenga, utan för trafiken ytterst angelägna tolagsregle ngens bringande till verkställighet. J. G. Schwan.