Aftonbladet – 3 januari 1854, sida 2

— Ftt märkvärdigt och under den närva rande regeringen hittills alldeles oerhördt fo. nomen har börjat visa sig i England, nemli. gen en direkt och med utomordentlig skärp: uttalad opposition mot drottningen personligen. Man är allmänt öfvertygad att Englands overksanthet i den orientaliska frågar härleder sig från det s. k. coburgska familje. intresset, hvilket i alla tider nära sammanhängt med Ryssland och i allmänhet den europeiska despotismens intressen. Man vill med säkerhet hafva sig bekant, att turkiska flottiljens förstöring vid Sinope var på förhand aftalad mellan ryska och engelska regeringarne, sedan den förra hemställt till den sednare nödvändigheten att Ryssland finge någon upprättelse för nederlaget vid Oltenitza, innan czaren kunde inlåta sig på några fredsunderhandlingar. Länge har allmänna öfvertygelsen varit den, att lord Aberdeen och hans politiska vänner handlade i hemligt förstånd med Ryssland och Osterrike, men hittills hafva drottningen och prins Alberts personer varit skonade. På de aldra sista dagarne har bladet vändt sig, och det är nu de sistnämnda höga personerna hvilka man liägger till last, att direkte främja Rysslands intressen, för att i det längsta motverka folkfrihetens utveckling i Storbritannien. Man misstänker tillvaron af en koalition mellan tertalet af Furopas regeringar, en solidarisk förbindelse att upprätthålla Rysslands välde utom och dess regeringsprinciper inom deras egna stater, för att i denna ofosterländska olitik söka ett stöd för sina egna troner. Beklagligtvis. fnnes allt mänga omständigheter som gifva stöd åt dessa åsigter. Det var ett af de ångfartyg, hvilka understödjas af österrikiska regeringen, som spionerade på turkiska tiottan Och rapporterade till Sebastopol dess rörelser, och som på detta sätt satte den ryska amiralen i tillfälle att, lik en lönmördare, smyga sig på fenden och utföra sitt nattliga nidingsdåd. Med afsky tuner man äfven af dagens utländska tidningar, huru Preussens och Österrikes ministrari Paris anhållit att få bivista det tedeum, som i ryska legationens kapell derstädes hölls öfver den s.k. ärorika segern vid Sinope, ehuru det var öfverenskommet att ingen af diplomatiska såren skulle till denna akt inbjudas. De cngelska tidningarna framdraga, den ;na dagen efter den andra, gamla och nya vevis för den Coburgska familjens in ytelser på landets utrikes politik, och allvarliga ord sparas ej mot drottningen och hennes royal ponsortr, prins Albert, med påminnelser om len aktning och den kärlek den höga familen hittills åtnjutit och varningar att cj bortI pela denna dyrbara egendom. Bekräftar det ig att lord Palmerston försonat sig med sina olleger i ministeren och England i följe deraf) kommer att uppträda mera bestimit 1 orien aliska angelägenheterna, torde m: ränta act denna hiftiga opposition våg war sig; men vi hifva ansett oss böra nämna jerom, såsom en af de märkligaste företeclerna som på sediare tiden timat inom den tländska pressen.