naterialier, hann dock aldrig fullbordas. Döden öfver:askade honom midt under arbetet, innan han ännu hunnit utföra den plan hans snille uttänkt. Det har blifvit anförtrodt åt vår svaga hand att utföra dtn teckning, hvars detaljerande han icke medhann. Innan vi skrida till detta värf äro vi dock skyldiga läsaren några upplysningar. Carl v. Zeipel har i det utkast, som blifvit till oss af hans familj öfverlemnadt, antydt handlingens koncentrerande omkring en karakter — Öfverste Stobee. Denne man är icke en diktad, utan en historisk person, ehuru hans namn icke förekommer i Mord och Kröning. Han ir handlingens hufvudman, såväl i den ifrågavarande romanen som inom historien, ty denna sednare upplyser att han varit en af de verksammaste anhängarne och försvararne af Hertigens af Holstein rättigheter. Omkring homom gruppera sig sålunda de öfriga skådespelarne i dramen. Åtskilliga af dessa äro läsaren redan förut bekanta genom romanen Mord och Kröning, äfvensom vissa händelser i detta arbete förutsättas såsom förut kända. Detta oaktadt är dock den närvarande berättelsen icke att betrakta såsom en fortsättning af Mord och Kröning,, utan bildar i och för sig ett afslutadt helt. Men för dem af våra läsare, som icke haft tillfälle att taga kännedom om ofvannämnde arbete af Zeipel, torde några upplysningar om vissa händelsers sammanhang i de båda romanerna anses af nöden. Under fortgången af arbetet skola äfven dylika upplysningar, derest de för sammanhangets skull äro behöfliga, meddelas. j De personer, som inom romanen uppehålla det lyriska elementet, äro emellertid helt och hållet nya och deras öden sammanhänga ej med Zeipels berättelse. De historiska personerna åter äro till största delen desamma. Sålunda uppträda äfven här Fredrik och Ulrika, hertigen af Holstein, Regina v. Bälow, numera friherrinna v. Duwald, Fredriks älskarinna, grefvarne Horn och Gyllenborg, lagman Gyllencrcuta m.-fl. Det skall blifva vår bemödande att framställa dessa i konseqvens med der af Zeipel gjorda teckningen, hvilken äfven synes i de