d:o0 ar hr Ckenmon, Om förhöjdt anslag till Varlshamns navigationtskola. Begärdes på bordet. 9:0 af densamrse, om öfverflyttande på hypoteksförn eningarna af xksbankens fastighetslånerörelse; om util vidgad kredxiv-rätt på banken för dessa föreningar, m. fl. åtsarder i afseende på en kombinerad verksamhet för banken och hypoteksföreningarne. Rem. till hnkoutskottet. oo q 10:0 af densamme, om borttagande af inskränkninpr, Sarne i rättigheten att införa grof ull; eller om detta n I förslag ej vinner bifall, att antalet af de städer, som ;sädan rätt njuta, må ökas med Carlshamn. Rem. till bevillningsutskottet. al 11:0 af densamme, att i afseende på toppoch kak-) socker samt sirap må beviljas enahanda nederlagsrätt -som för andra varor. Rem. till bevillningsutskottet. a 12:o af hr Wijk, om en pension af 400 rdr ät kanslia I rådet Valerii enka. En stor del af ståndets ledamöt)ter instämde i denna motion, som blef till statsutsk. r I remitterad. 13:0 af hr Spångberg, om förändringar i stadgano I derna i afseende på bränvinsminutering. Rem. till bränvinsutskottet. 14:o af hr Hasselroth, om anslag af 2000 rår till en lägre landtbruksskola i Elfsborgs län. Rem. till statsutskottet. 15:0 af densamme, om förändringar i stängselförordningarne. Rem. till lagutskottet. 16:0 af hr Schwan, derom att Rikets Ständer mätte fatta beslut om uppförandet af en ny och ändamälsenlig byggnad för Rikets Ständers bank, hvartilltillgängar, utan tillskott af bankens medel, torde blifva att tillgå dels vid den föreslagna aflysningen af de gamla sedlarne, och dels genom de gamla byggnadernas användande t. ex. till nederlagsmagasiner. Börande fullmäktige uppdragas att gå i författning om utseende af plats c., föreslående motionären för sin del Slottsbacken. Remitterades till bankoutskottet. 17:0 af densamme, om en hemställan till Kgl. M:t derom, att oexaminerad och icke burskapsegande skeppare må under vissa vilkor förklaras herättigad att föra fartyg äfven till hamnarne vid Nordsjön och Kanalen samt till alla Storbritanniska hamnar. Begärdes på bordet. 18:0 af hr Ilenschen, om andra grunder för allmänna bevillningen, bland hvilka hufvudpunkterna voro: 1) att nuvarande bevillning efter andra artikeln alldeles upphör eller till en tredjedel af dess nuvarande belopp nedsättes, såvida den ej är riktad mot lyx; 2) att om den fortfar, den beräknas endast af behållningen, sedan från ärsinkomsterna afdragits 100 rdr banko för hvarje person af familjen; att personela bevillningen upphör, hvilket fullständigt motiverades ; 4) att fastighetsbevillningen utgär endast med 32 sk. på 1000 rdr; 5) att af motionären detaljerade kontroller för erhällande af rätt uppgift om fastighetsvärde stadgades, samt alternatift a) att borgares och näringsidkares bevillning måtte utgä efter tjenstemannatariffen, således aldrig blifva öfver 3 proc., dä ärsinkomsten är 1200 rdr bko, och eljest mindre; 3 ud d) att bevillningen efter första art. anslås till folkskolorna ; ec) att ej blott nödtorftigt, utan ptillräckligt upppehälle undantages vid utmätning för utskylder. : Hr Stolpe förklarade sig visserligen ej hafva af! uppläsningen till alla delar uppfattat förslaget, men ; hufvudsyftet deraf syntes vara ett upptagande af förslaget om borttagande af all bevillning, säledes äfven på omboets och tjonstomin, hvarom förut i ständet blifvit motioneradt. Visserligen säger ordspräket, att man ej bör se en gifven häst i munnen, och ta-J: laren ville ej visa sig otacksam för det förevarande 1 förslaget, men han hemställde dock om det kunde anses lämpligt att vidtaga en så radikal ätgärd som att borttaga all bevillning. Denna utgör en beräkningsgrund för alla andra afgifter, och om den borttages skulle man ej veta hvar man befunne sig. Om L verkligen en skattenedsättning till lycka för landet i kan vidtagas, torde dock bevillningen vara den sista f som bör vidröras, emedan af all beskattning denna 1 drabbar jemnast och rättvisast. An:eende talaren derföre motionen, så välgörande den kan synas, ej böra vinna framgång. g Hr Ilenschen anmärkte att hr Stolpe nu talat om 1 II art. bevillning, hvaremot hans motion hufvudsakligen upptagits af motiver för afskaffande af I. art. Man har fästat sig dervid att kommunalafgifterna beräknas efter bevillningen. Det synes dock cj vara skäl att för nägot accessoriskt bibehålla det principala, i fall man är ense derom att detta är skadligt. Motionen remitterades till bevillningsutskottet. 19:0 af densamme, om upphörande af mantalspengar. 20:0 af densamme, om inskränkning af bränvinsbränningen under November och December månader nästa är. 21:o af hr Stolpe, om anslag af 80,000 rdr bkols till Arbogaäns uppmuddring. Begärdes på bordet. OR —o FK AM mm MH 22:0 af densamme, om bidrag af 20,000 rdr, antinl gen med 4, säsom anslag och ?, såsom lån, eller ock hela summan säsom lån, till anläggande af en hamnkaj i Arboga. Begärdes på bordet. t 23:0 af densamme, om en begäran hos K. M. om Ik en ny, efter tidens fordringar lämpad, justeraretaxa. )e Remitterades till ekonomiutskottet. g 24:0 af hr Ekelund, om förhöjning till 1000 rdr Nn bko af den kommersrådet Santesson tilldelade penn sion. Häri instämde flera af ständets ledamöter , och blef motionen remitterad till statsutskottet. 8g 25:0 af hr Sundblad, om bidrag för uppmuddring ) v till 10 fots djup af inloppet till Trosa. Begärdes påälö bordet. 26:0 af hr Fristedt, om anslag för tomteregleringen i Lidköping. Remitterades till statsuskottet. . 27:0 af hr Hesselgren, derom att handelsoch handtr rerksföreningarne må vara befriade frin skyldigheten I I utt begagna stämpladt papper vid rättegångar hvari le kunna blifva invecklade i afseende på sina kassor. Remitterades till bevillningsutskottet. 28:0 af densamme, om antingen upphäfvande af all bevillning för gesäller, eller ock att mistarne mätte vefrias från skyldigheten att ansvara för hos honom nantalsskrifven gesälls kontributioner. Remitterades ui ill bevillningsutskottet. 29:0 af hr Gråå, om förändring af vissa delar af fö 15 kap. ärfdabalken. Remitterades till lagutskottet. 30:0 af densamme, om förändring af 63:e 4 af gälande konkurslag. Rem. till Lagutskottet. 31:0 af hr Wallenberg, derom att sterbhusprocenten OT nå utgå med 1 V, af nettobehållningen i bo, i stället) he ör af summa inventarium, såsom nu är händelsen. Hr Henschen erinrade om de skäl som tillförne anörts emot ett dylikt förslag, nemligen att det skulle öranleda en minskning i magistraternas inkomster, ch föreslog derföre att undersökas må, i hvad män fgiften på nettobehällningen må behöfya ökas för att ms alles blifva samma belopp som nu utgår genom 1län rocent på summa inventarium. Motionen remitteraes till bevillningsutskottet. 32:0 af densamme, om borttagande af de lagstadanden som förbjuda användandet af tryckta eller raverade skuldförbindelser. Remitterades till lagtskottet. 33.0 af densamme, om upphäfvande af fiskeristadans föreskrift att fisk ej får i tall-käril packas. em till ekonomiutskottet. 314:0 af densamme, derom att privatbanker må, ifall tes dane banker pröfvas gagneliga, få upprättas öfverIt; eller att, om de pröfvas skadliga, några sådana må få finnas; och att i sista fallet filialhankernas