Aftonbladet – 24 december 1853, sida 2

ämnar mtr EA — ———————LLK mörkt och kallt och mer än någon af oss benöfver din lilla Willie värma och solsken, så att ban må bli styrkt och upplifvad, stackars OSSEN. E Äfven jag skall bli glad att få lemsa detta hus, — svarade Gabriella. De flyttade således, men de lemnade icke byn: Pet var ett så vackert och lugnt ställe, fullt af gamla minnen för dem — visserligen de flesta bittra, det är sannt — men likväl sådana från hvilka det skulle fallit sig svårt att för alltid skiljas. Ty det kostar ju på att lemna ställen, vid hvilka vi antingen under sorg eller glädje blifvit under många år vana. Således lemnade de icke byn, utan valde en liten nätt villa ungefär en engelsk mil från deras fordna bostad. Det var en liten alltför nätt och treflig byggnad, belägen ien dal och med fönstren åt söder, med kaprifolium och murgrön omkring väggarna och hvilka örter slingrade sig ända öfver taket. Ett litet älskligt och vackert ställe var detta, — icke för att det låg så gladt eller ljust til — men det var ju rundt omkring skuggadt af så stora herrliga trän, genom hvilkas gröna lummiga grenar soiskenet svalkadt och mildradt kom in i rummet. Der var äfven en gammal trädgård, rundtomkring innesluten af almar, en liten alltförj I treflig plats, fredlig och lugn, både solig och skuggrik, der man skull: tyckt om att i fiera timmar å rad lustvandra, eller ligga i det mjuka gräset, skådande genom de gröna löf-! ven upp åt den lugna, blå himlen. I FörGabriella, som var uttröttad af sorg, liknade denna nya bostad en oas i öcknen. Det var så nytt för henne att någonstädes ! finna hvila, aft finna någon liten fläck, der; hon kunde lägga sig ner, utan fruktan för! morgondagen. Lik en som är utmattad af en läng vandring, tycktes hon nu för en tid inslumra, l Sommaren förbyttes i höst och hösten i vinter. En lång och kall vinter var det; snön låg i flera veckor sammanpackad på den frusna marken. Den skarpa, fuktiga östan