Aftonbladet – 21 december 1853, sida 4

Utgifvaren af NYTT KABINETTS-BIBLIOTHEK AF BLANDAD SVENSK OCH UTLÄNDSK ROMANLITTERATUR?, får härmed äran anmäla Bibliothekets fortfarande äfven till nästa år. Under loppet af nära ett århundrade, räknadt från 1720, utvecklar sig inom fäderneslandets historia n tvekamp emellan Konungamakten och aristokratien, en tvekamp, som lägger i öppen dag sina fiendtliga slementer intill revolutionen 1772, fortgår derefter under täckelset af hvarjehandaförsigtighetsmått intill atastrofen 1792, samt sedermera småningom upplöser sig i vidunderliga politiska svagheter, för att slutligen lö bort och begrafvas under ruinerna af den 1809 störtade dynastien. Den mest framstående och glänsande stjernan på den stora, i så många dagrar och skuggor skiftande, ett så brokigt sceneri omvexlande, samt i en såsrik och framstäende gruppering af händelser och personer eivande tafian, var Gustaf III. -Uppmäter man honom på en och samma gäng efter mättstocken, säväl af len höga tillgifvenhet och beundran, som han tillgodonjöt af sina vänner, som äfven af det bittra och yförsonliga hat, som hans fiender egnade honom; mäste han alltid blifva, om icke en i verklig mening alltid stor, dock högst lysande och sällsynt, på sin tid mägtigt ingripande man. Också har ingen Svensk Konung framkallat en så rikhaltig litteratur, rörande sig och sin tid, som Gustaf III. Vid det blodiga monumentet på hans graf strida till och med ännu i dag partierne med och mot. Ännu för knappast ett år sedan utkom ett större arbete, som ville gälla för en sanningskär och opartisk skildring, och ehuruväl mänga karaktersteckninger deri äro gjorda med onekligt mästerlig skicklighet, är den närmaste omgifningen, lika litet, som de politiska partierna i bakgrunden, rigtigt framhällna, hvarföre äfven hufvudbilden i sitt relativa läge, framstär i en origtig dager. 5 Med anledning häraf, och understödd af en ganska betydlig materiel af ännu okända, dels originalhandlingar och dels kopior af handskrifter, vill undertecknad äfven söka skildra samma tid. ) Men då det är historieforskarens pligt, att ur annalerha skapå en trogen stereotypbild af fakta, har romanförfattaren för uppgifi att ställa densamma lefvande midt ibland oss. Gustaf III egde också nog lif — att kunna lefva ännu i dag. En häfdatecknare har sagt, att han hade tvänne profiler af den största olikhet, och häfdatecknaren må skildra dem; romänförfattaren deremot kan vända sig ifrån dem båda och betrakta honom — en face. Ju själfullare ett ansigte är, yttrar Franzn, ju mindre ligger karakteren i de stäende dragen. Har den snillrike författaren häri rätt, då må man också hafva rätt att söka Gustafs karakter i uttrycket, i det hela, i den strälande blicken, i anletsdragens genialiskt milda och leende glans: När Sergel modellerat Leopold, sade nägon, att modellen ej var lik. Man bör ej betrakta den, svarade konstnären, så här nära, utan högt uppsatt i ett tempel, så som efterverlden skall se skalden: DPetär så. Snillet har i sanning inför efterverlden större privilegier än konungarne. Må man äfven — så vida Gustafs handlingar förtjena det — gissla honom; såsom Konung, men, såsom snille, ändock betrakta honom, så der i.ett tempel. Hvad fel hans tid än egde, utlåter sig Tegnår, så fannsdet dock ljus deri. Detta ljus, allt för aflägset, för att nu mera kunna förblända oss, bör likväl kunna upplysa oss. Efter Gustafs död betviflade man inför fergel, att han var salig. På sitt vanliga kärnspräk utropade denne: men han var i alla fall ett genie, och ta mig tusan djeflar är han icke salig. Vi svära på ingenting, men skola försöka att låta honom tala och dla sjelf. . : Med anhållan om tillgift för vår kanske allt för långa anmälan, vilja vi med några få ord endast tillägga, att vär afsigt är, att i en följd af romaner genomgå det tjugutal af år, som sammanfattar Gustaf III:s regering. : Bibliothekets blifvande ärgång kommer äfven att öppnas med det första arbetet i denna romanföljd, under den särskilda rubriken: Höeter följer: 72 eller Gu LD RINGARNE DE TRE GRACERNA. Redan titlarne å dessa arbeten hoppas vi angifva ämnena. Beträffande uttrycket Guldringarne,, torde vi likväl böra upplysa, att Gustaf 1II efter revolutionen utdelade några guldringar af följande beskaffenhet: sjelfva ringens plåt utgjordes af en i guld innefattad matta af Gustaf III:s hår, på hvilken var anbragt hans i matt guld arbetade bröstbild; på sjelfva ringen lästes i upphöjda bokstäfver: Den 19 Augusti 1772. Rätta friheten. Undertecknad har i sin ego en sådan ring. : : Väl vetande, att alla litterära arbeten äro ofullkomliga, och att undertecknads måhända äro det framförallt, hoppas vi dock, att den gunstbenägne läsaren med något intresse och öfverseende skall mottaga värt bemödande. Bibliothekets ärgång biifver 30 häften, och hvarje häfte till omfånget fyra ark. Priset är för Prenumeranter 7 rdr 24 sk. banko och för Subskribenter 8 rdr, samma mynt. Vid reqvisition å Postkontor tilllägges särskildt postförvaltarearfvode. För bestämmande af upplagans storlek, anhålles vördsamt, attreqvisitionerne insändas så snart, som möjligt. Linköping i December 1853. C. F. RIDDERSTAD. ) Skulle någon, som är i besittning af ännu okända handlingar och anekdoter från denna tid af interesse fen Ian siildeng hänget villa meddela dem At författaren. stannar han derföre i den största förbindelse