Aftonbladet – 19 december 1853, sida 2

Tjufpojken. Muntrations-Kalender på vers och prosa för ungkarlar. MM O o 1834 års samling, INNEHÅLL: Prolog. — Enfaldiga Kusin. Berättelse. — Den trettiåriga. Natstycke. — Gamla Jungfrun. — Husmamsellen. — En gammal visa, Lika godt. — Ack om jag vore! — Det der andra,. — I skymningen. — Till min gamla frack. — Muntrationsrecept mot koleran. :— Flickan och klappanden. — Flickor och rosor. — Ett borddansningsrön. — Pjaltenborgs brand. — Poeten Lindegrens bref från gäldstugan. — Den falska drömmen. Sannsaga. — Hin Ondes Frieri. En spökhistoria. — Froheten. — Min hustrus porträtt. — Studentkandidaten. — Huru man gör på landet. — Becept för käleksfeber. — Anstån heten. — Justemilieuvisan, Studentlifvet. — Det går inte anb — arad. Tjufpojken hälsar i år för -fjerde gången sina talrika vänner och gynnare i alla landsändar. Tacksam för den utmärkta välvilja, hvarmed han städse blifvit emotagen, har han ansett detför en kär pligt alt, såvida i bans förmåga stått, söka utforska och rätta sig efter sina läsares smak — med ett ord: att följa med sin tid. Då han hört en och annan anmärkning deröfver, att de Anekdoter han haft att uppduka, icke alltid varit af färskaste slaget, har han nume:a gifvit denna branche helt och hållet på båten. I det stället bjuder han i år påett program, större, toxajourare, mera omvyexlande än någonsin. En blick på ofvanstående innehållsförteckning och en annan dito i sjelfva Kalendern, skola bäst öfvertyga läsaren om sanningen häraf. De -goda saker, på hvilka Tjufpojken denna gång bjuder, äro, med ett enda undantag, författade af svenska originaler — glada, trefliga pojkar, såsom han sjelf. Stutligen vill han blott tillägga, att ban, ehuru liflig, yster, ja måhända någon gång till och med en smula uppsluppenp, likväl nu som alltid ständigt haft för ögonen sitt gyllene valspråk: vM unterhet utan skoj