minskning? Några ord om Tryekfriheten är titeln påen liten nyss utkommen skrift, som innehäller icke mindre än ett fullständigt utarbetadt förslag till en ny tryckfrihetslag. De vigtigaste föreslagna förändringarne äro: Skyldigheten för den som söker tillständsbref för utgifvande af tidning eller periodisk skrift att säsom säkerhet för möjligen ådömda böters utgörande deponera penningar eller ställa säkerhet till -ett belopp, S nda H 3 311: mojsvargnda oneisp ir HO ettRplaE, af den tila, så att summan i intet fall fär understiga 1000 rdr bko; vidare föreslås förhöjning i bötesbeloppen ända till 500 rdr bko i vissa fall; jemte utgifvaren skulle äfven författaren till en åklagad artikel, i fall han densamma undertecknat med sitt namn, dragas till ansvar, 0. s. v. I afseende på mälens juridiska behandling föreslås, att Svea hofrätt skulle vara ends forum för tryekfrihetsmäl och underrätterna endast ega att upptaga mälen hvar på sin ort till ransakning och förhör med parterna, sä att dessa icke skulle behöfva infinna sig vid hofrätten, samt handlingarne till denna, det egentliga forum, insändas. Intet vittnesmäl skulle tillåtas för att styrka sanningen af en öfverklagad ärerörig eller kränkande uppgift mot namngifven person: eller korporation. I afseende på juryns sammansättning, hvilken skulle, liksom förhållandet är efter nu gällande tryckfrihetsförordning, afgöra huruvida den åtalade är skyldig eller icke, sä borde den naturligtvis vara för alla tryckfrihetsmål på en gång och för en viss tid bestämd och finnas på samma ställe der forum är beläget. Författaren föreslår i detta afseende följande. Rikets Ständer välja vid hvarje riksdag en nämnd af 64 personer, 16: hvarje stånd, hvilka träda tillsammans och utvälja 4 i hufvudstaden eller dess närmaste grannskap bosatta, för dygd, redlighet och upplysning kände män; dessa 48 män skulle från riksdag till riksdag vara ständige jurymän, bland hvilka för hvarje särskildt fall skulle af parterna och domstolen utses nio, likasom nu till år, endast med den skilnad att med domstolen i detta fall alltid komme att menas kongl. Svea hofrätt. Vi vilja icke här inlåta oss på att diskutera ända: målsenligheten af de ätgärder förf. föreslår, synbarligen i den redliga afsigten att pressens missbruk till skandaler, personligheter. och gäckeri med hvad som är heligt och vördnadsbjudande derigenom skulle inskränkas. Men då sannolikt förslag komma att väckas, vare sig från regeringens eller ständernas sida, till förändringar i den nu gällande tryckfrihetsförordningen, och möjligen det här meddelade förslaget, i form af motion, kan komma under allmän öfverläggning, hafva vi trott oss böra redogöra för brochyrens innehåll, isynnerhet som den är affattad med både hofsamhet och sakkännedom, och den korta historik, som här meddelas af tryckfrihetsfrägans behandling vid föregående riksdagar, äfvensom det faktiska som anföres angående främmande länders presslagstiftning, kan blifva af värde för dem som möjligen komma att behandla samma fråga, äfven om de för öfrigt icke i allo skulle dela författarens tankar om lämpligheten af de föreslagna stadgandena. — — — Tidskrift för praktisk byggnadskonst och mekanik, utgifven af C. As Forselius... Sjette-och sjunde. häftena för Juni och Juli hafva lemnat pressen och innehållå följande plancher och uppsatser : Villa af G: Th. Chiewitz (pl: XII och XIV); sammanbygd slöjdstuga och smedja af Ch. Em, Löfvenskjöld (pl. XV); om underhåll, reparation och restauration af medeltidens byggnader; Om hvälfda förstugor (4 träsnitt); berättelse om en resa till Londonerindustfiexpositionen äf J. Bolinder (forts.); machin för tillverkning af takrännor (pl. XVI); hyfveloch spontmachin (pl. XVII); hyfvelmachin för bjelkar, plank m. m., (pl XVII); vertikala turbiner (2: träsnitt); nytt sättatt ringa i klockor (1 träsnitt); om lysgas af stenkol och ved, med flera vextämnen af Carl Palmstedt; magnetens industriella användning; stearinljusfabrikation: om virkes förskyddning; hängbro för jernväg öfver Niagarafloden; S:t Simon Sicards dykeriinrättning;artificielt läder; patentlista. — Bräånvinsbränningen i Christianstads lån. Enligt den i Christianstad utkommande tidningen Svea utgör sammanlägda kannrummet af de i detta län vid innevarande års mantalsskrifningar till begagnande under November och December månader anmälde bränvinsbränhingsredskap samt de af konungens befallningshafvande genom serskilda resolutioner fill begagnande under samma tid tillåtne inalles 78,371 kannor, hvilket belopp. dock ej anses för det fullt verkliga, emedan dessutom till häradsskrifvarne mänga anmälningar till bränvinsbränning skett, hvilka ännu ej hunnit till landskontoret inkomma. . Af detta kanntal belöpte sig på de genom konungens) befallningshafvandes sedan d, 13 nästlidne Augusti utfärdade 8956 serskilda tillståndsresolutioner 18,620 k:r, hvaraf 8,184 k:r för eldredskap i 1:sta klassen och :9,510 k:r för d:0 i andra klassen samt för ångredskap 572 kir i 3:dje och 354 i 4:de klassen. Utaf hela beloppet begagnades af: e Eldredskap i Angredskap i 1:sta kl. 2:dra kl. 3didje klv 4:de kh glåndspersoner . —1,573. 584. 608. 571. Bönder . . 59,962. 14,312: 220... 341.