Aftonbladet – 17 december 1853, sida 1

DE TRE SYSTRARNA ). En Berättelse i fyra kapitel AF CHARLES DICKENS, Från Engelskan. Gabriella uttalade med darrande röst denna fråga, men hennes sinnesrörelse tycktes icke göra den verkan, som hon hade åsyftat. — Jag mins — genmälde Johanna i en tydlig och hård ton, kall som is. Bertha svarade icke ett ord. — Det är blott några få saker jag mins om mamma — återtog Gabriella i mycket mild ton. — Allt det öfriga är som en till hälften förgäten dröm. Jag var ju bara fyra år, säger du, Johanna, när mamma dog? — Du vet det ju. .hvarför frågar du då? — yttrade Johanna hastigt och med skärpa i tonen. En paus uppstod. Det var nu så mörkt, att ingendera kunde se de andras anletsdrag; men man hade gerna, af det nervösa sätt, hvarpå Gabriella vred och gnuggade sina händer, kunnat sluta till att hon var mycket upprörd. Slutligen fortfor hon blygt och med en röst, som darrade; hur mycket hon än bemödade sig att göra den stadig: — Systrar, blifven icke onda på mig; men jag har så mycket önskat att få fråga er något om vår mor. O, låten mig få göra det nu! Söta systrar sägen mig hvarför ni aldrig talen eller tillåten mig zit tala om henne. Är det derföre att det kostar så mycket på er, att tänka på hennes död?... Eller kan det vara någon annan orsak — här sjönk hen) Se A. B. N:o 292.