lir Masonis Konsert sistlidne gårdag var temligen talrikt besökt, oaktadt julhelgens: närhet. Hr Masoni eger som pianist en betydlig färdighet, kraft och bravur, för hvilka egenskaper han ock nu, likasom förra gången han lät höra sig, skördade rättvist bifall. Hans hufvudnummer var det bekanta romantiska fantasiestycket för piano af Weber (Concertstiick), hvilket såsom en af de på en gång svåraste och tacksammaste pjeser för detta instrument, redan länge varit inhemskt på piano-repertoirerne. Hr M. utförde det med mycken virtnositet, ehuru den individuella poesien tuppfattningen ännu ej bestämdt uttalade sig. Utom några obetydliga salongspjeser af Thalberg, Döhler och Gottschalk, förekom ook en duo öfver Normamotiver utaf Thalberg — af något mera vårdadt arbete än Thalbergs öfriga pjeser — hvarvid man Hade nöjet att höra en af våra utmärktare pianister, fru. E. dAubert, som ej på länge uppträdt. Båda virtuoserna erhöllo det mest lifliga bifall för sin briljanta exekution. Äfven hr dAubert lät höra sin intressanta talang som altviolist, uti 2:ne pjeser af Kalliwoda, hvarför han vann mycken acklamation. — Då konserten ej gafs på teatern, kunde, enligt det nya reglementet, intef sångbiträde af scenens artister erhållas, hvarföre konsertgifvaren sett sig inskränkt til amatörsbiträde. Man hörde en soprancavatinz af Bellini samt en romans (Tårarnes lof) a Schubert utföras af en ung dilettant, som syn tes besvärad af mer än vanlig rädsla. Konsertens båda afdelningar inleddes af 2:nc förträffliga ouverturer, nemligen den till A ben cerragerna af Cherubini, och till Oberon, båd: utförda på ett sätt som hedrar kapellet, såvä som dess nitiske chef. H. M. Drottningen och H. K. H. Prin August bivistade konserten.