Aftonbladet – 13 december 1853, sida 1

som förer mig rakt in i äktenskapets hamn. Dramen är skrifven; det återstår blott att läsa den för aktörerna. Hör således och beundra! Nästa onsdag, klockan nio på morgonen, infinner du dig, jemte besagde Salvetat och Ballard, på korsvägen vid Trieul, en fjerdedels mil från Compiegnervägen; Ballard, som är jägare, känner stället. Kostym: sönderrifna bluser, oerhörda skägg, fysionomier som Robert Macaire, påkar och dolkar. Jag slår vad du gissar redan. Bland andra krigiska vanor promenerar min tillkommande hustru hvarje morgon i skogen och går ofelbart förbi det ifrågavarande stället. Nåväl, alla tre stå på lur, vildbrådet kommer i spetsar och tyll, ni rusar på henne med så stråfröfvarlika ansigten som möjligt; om ni förlorat på roulette dagen förut så blir ert spel så mycket naturligare. Jag befinner mig der genom försyhens skiekelse och störtar emot er utan vapen; en af er torde ha den godheten att låta afväpna sig. Nu följer en kamp på lif och död. Man smäller icke på fingrarne som det ;stär : på Charlets karrikatur. Glömmen för all del icke att draga dolkarne och sätta dem på min strupe; Yvinnor sätta synnerligt värde på dolkar. Jag behöfver ej tillägga att ni slutligen nesligen öfvervinnag, den ene efter den andre: Ni tagen till fiykten, dramen ir spelad och det öfriga blir min sak. Om re månader fras brölloppet, jag. bjuder er på förhand. Som hosföljande ej har annat änlamål, :anbefaller jag er mina kära slukare i himlens nådiga beskydd. — Enhet gör styrkan. N Tonarion. — Under denna lektyr hade Estelle rodnat lera gånger; sedan den upphört gjorde hon ngen anmärkning deröfver, utan förblef tyst ch förlägen med sänkt hufvud. — jDetta bar således blifvit adresseradt till