Aftonbladet – 12 december 1853, sida 2

JtHJUL VG TULLYBCAS PyBBAUUL, SKICKHNEC SKCPPSUTG Ip are, billigare arbetslöner och dugligt sjöfolk, harlyi: verige, för -beskaffenheten af sin handelsflotta högtlpr ktadt hos alla. nationer, detta allt oaktadt, underat stförflutna decennium nödgats finna sig mer och er öfverflygladt af andra nationers hastigt tillvexan-lyc e flottor, icke blott i utlandets, utan ock i vära egnalpoc amnar, så att, efter hvad offentliga handlingar he-lye tyrka, (kommerskollegii berättelse för åren 1841, pe 850 och 1851,) under det Sveriges egna för dess trikes sjöfart använde fartyg i lästetal endast ökat ig med nära 27 procent, andra länders för samma jöfart använde fartyg stigit: Norges med mera än 00 procent, Finlands med mera än 43 procent, och friga utländska fartyg med 172 procent; hvarjemte, m inoch utförda -laddningarnes värden tages till rund för beräkningen af Svenska och andra natio-l, ers sjöfartsförhällanden på Sverige, det ännu sorg-ls gare förhällandet ådagalägges, att införseln i svenka fartyg är 1842 utgjorde 64 procent och är 1851, 6 procent, samt således stigit med endast 2 procent, varemot , utförseln i svenska, som är 1842. utgjorde 7 procent, succesive nedgått, så att den är 1851 utjorde endast 57 procent; äfvensom officielt kändt är, tt af de åren 1852 och 183: i rikets flera betydigaste hamnar inoch utgångne fartyg, de svenska arit de utländska bäde till antal och lästetal betydigt underlägsna, 4 hvilket hänseendel jag serskildt nä anföra hurusom under förstnämnde är till Sundsall från utrikes ort inkommit: 33 fartyg om . . so sm sv 31,093 läster waraf Svenska endast 22 st. om . . 2,183 nen Norrska deremot 170 st. om . 24,299 amt från Sundsvall utgätt: 156 fartyg om . . . . 34,049 n leraf. Svenska 46 st. om o . . 75,450 ich Norrska 170 st. om : os oc sc 24,17 0 Jag bör icke trötta med uppräknandet af: flera siffror, -som statistiken eljest rikligen erbjuder ill bevis för den smärtande sanningen, att Sveriges)? naturligaste industri, en stark sjöfart, hvilken rätt ifvad, skulle icke allenast uppmuntra mångfaldiga nhemska näringar och skänka lönande sysselsättning ; åt tusental fattige kustbor utan äfven väsendtligen förebygga de frän vissa häll förespeglade vädorna af bandelsbalansen och silfrets utströnimande ur banken; nu jvarstär på samma punkt som för 10 år sedan, hvilket i och för sig sjelf och ännu mera vid betraktande af andra nationers framåtskridande är ett tillbakagående, till oberäknelig ekonomisk förlust och till fara ifven för fäderneslandets sjelfständighet, för så vidt denna beror på tillgäng på öfvadt sjöfolk för örlogsflottan. Den fria täflan emellan nationerna, som engelska navigationsakten och Hollands med flere staters för. ändrade -handelsoch tull-lagstiftnings grundsatser öppnat, har ät sjöfartsindustrien gifvit ny fart, välsignelserik, om man följer med, men -så mycket mera olycksbringande för sengängaren, ty han blir ohjelpligen efter. Å Våra grannar hafva ock, aktgifvande på dessa förhållanden, uppbjudit alla krafter för den fredliga striden. Så har Norge beslutat att fremmande natio-. ners fartyg kunna inköpas och till nörska naturaliseras mot en afgift af 5 speciedaler pr läst för fartyg under 100 kommerseläster och 2 speceiedaler-pr läst för större fartyg, med regeringen tillika medgifvet be1 myndigande att bevilja frihet från all Ssådan afgift, derest, såsom i England, motsvärig frihet beviljas för norska fartyg af det land, hvarifrån inköpet sker. Sål har ock regeringen för Finland medgifvet skeppsrederierne derstädes tullfri införsel af materialier ochå artiklar för skeppsbyggeriet. Med tacksamhet bör jemväl erkännas det betyddande steg till svenskasjöfartens utveckling, som ine nefattas i Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 11 sistl. Juni, hvarigenom utländska, af svensk man ,inköpta seglande fartyg af trä om 50 lästers drägtighet eller derutöfver, med tillbehör blifvit intill slutet af år 1854, till införsel i riket tillåtna, mot en från 25 till 10 procent af inköpssumman nedsatt införseltull, äfvensom för samma tid medgifvits nedsättning i nu stadgade införselsafgifter ä följande, för fartygs utrustning erforderliga artiklar, nemligen : Lin: för tillverkning af segelduk, efter af kommerskollegium erhållet serkildt tillstånd: ohäckladt från 12 sk. till 8 sk. lispundet. häckledt —, 24 sk. 16 sk: Tågvirke: nytt 24 sk. 16 sk. Väfnaader: linneoch hampa. 2 Segelduk och tältduk från 4 sk. till 2 sk. 8 rst. lispundet. Men om ock dessa tullnedsättningar bevisa vär regerings nit för sjöfartens befrämjande, på samma gäng dels såsom öfvergångsåtgärder, vidtagna under gällande allmänna tullreglering, vittna om försigtighet och tillbörligt afseende ä rikets ständers beutanderätt i dylika frägor, böra dock, efter min åsigtrikets. ständer icke låta för längre tid bero vid dessa öfvergängsåtgärder eller gifva den andra stats makten efter i omsorgen att med alla de medel, som ligga inom lagstiftningens område, vidare framgå på den antydda vägen och taga steget fullt ut till upplyftande af sjöfartsindustrien, så att densamma, lika med den norska och andra länders, må kunna hastigt ntveckla sig, å ena sidan, utan stöd af konstlade och derföre opålitliga medel samt, ä den andra, utan hinder af ett närsynt anspräk på den omedelbara, men för statsverket jemförelsevis obetydliga vinst, som af tullafgifter på de för skeppsbyggeriet och handelsflottans förstärkning erforderliga artiklar, vare sig materialierna för fartygs byggande och utrustning eller utländska af svensk man inköpta fullfärdiga fartyg, kunna vinnas. Till undanrödjande af den farbåga, som i allmänhet uttalas emot tullfrihet och tullnedsättningar ä mer eller mindre bearbetade rudimaterier och fullfärdiga arbeten, att nemligen svenska industriidkare, som hafva till uppgift bearbetningen och förfärdigandet af dylika varor, skulle beröfvas detskydd, hvilket tullsatserna voro egnade att ät dem bereda, anserjag mig böra ytterligare fästa Rikets Ständers uppmärksamhet derpå, att Kongl. Maj:ts högstberörda nädiga kungörelse föregåtts af sörskilda hos Kongl. Maj:t gjorda underdåniga ansökningar icke blott af skeppsbyggmästare, blockmakare, repslagare och segelsömmare, eller just representanterna af de yrken, som i fråga om den inhemska skeppsbyggerinäringen hittills förmenats för sitt beständ vara i behof af skyddstul larne; äfvensom att dessa representanter, under erkännande att deras yrken bäst gynnades ju mera svenska handelsflottan tillväxte, såsom förnämsta medlen för främjande af en sådan tillväxt anfört tvenne förslag: det ena, att alla för svenska fartygs utrustning erforderliga inventarier :finge -tullfritt. inkomma; och det andra, att tullbestämmelsen för utländska, af svensk man inköpte fartyg, med tillbehör, blefve kestämd till 10 rdr per läst, då fartyget håller 100 läster eller derunder, och till 4 rdr per läst då fartyget öfverstiger 100 lästers drägtighet, hvilka afgifter, med tillägg af tolag samt handelsoch sjöfartsfonds afgifter, fullt motsvara de i Norge stadgade tullafgifter, i förhällande till den norska kommerslästens större drägtighet, Det är säledes icke blott i skeppsrederiernas, utan lika mycket i alla förenämnde yrkens, i de fattiga kustboernas, i de från vära sjömansskolor utexaminerade, skicklige, men anställning saknande styrnmrännens och skepparnes, i sjöförsvarets, ja i fäderneslandets sanna intresse, som jag nu vägar föreslå: 1:o Att följande för skeppsbyggeriet och fartygs utrustning erforderliga rudimaterier och artiklar måtte för detta ändamäl, under behöriga kontroller, få tullfritt införas, nemligen: V Bly, oarbetadt, i rullar; Färger och färgningsämnen: 2 Blyhvitt, s Spansk-gröna; Harpoes;