— Kongl. Maj:ts proposition angående åtgärer för behöfvandes undsättning i. missvextår. Utaf denna proposition inhemtas att de tillångar, som nu förefinnasatt disponera för ndsättning i missvextår, utgöras af: ti riksgäldskontoret den 28 Juli detta år innestående undsättningsmedel.. . .. 954,179: 39. amt å statskontorets räkning i rikets ständers bank insatte 785: 26. Tills:s bko rdr 954,965: 17. vartill kommer spanmålstullen för år 1852 med 68,641 rdr 14 sk., samt för innevarande år influtne mkring 156,000 rdr, förutom hvad som i afbetalingar för undsättningslån ytterligare inflyter. Dessa tillgångar uppgå sälunda för närvarande, jrutom hvad sem af inbetalningar å undsättningslåen kan påräknas, till ett sammanräknadt belopp, i undt tal, af 1,480,000 rdr bko. Kongl. Maj:t föreslår, att 700,000 rdr häraf må flemnas till: rikets ständers. disposition, såsom en kad tillgång för de utgifter, hvilka i andra afseenen äro nödiga och: hvarom Kongl. Maj:t till Rikets tänder aflåtit nådig proposition; och föreslär Kongl. Maj:t för öfrigt, att Rikets Ständer måtte till Kongl. laj:ts fortfarande disposition för behöfvandes undättning vid inträffande missvext öfverlemna: a) den, efter afdrag af förenämnde 700,000 rdr, els uti banken, dels i riksgäldskontoret innestående ehållning af ej mindre 1830 års kreditivmedel, än etill dylik undsättning redan anvisade, hittills inlutnatullafgifter för utländsk spanmål, jemte hvad om kan inflyta genom återbetalningar ä meddelade ndsättningslån ; b) de tullafgifter för utländsk spanmål, som intill 854 års slut ytterligare kunna ingä; och ; c) de dylika medel, som från och med början af ir 1855 och så länge de i sådant hänseende då gälande tullbestämmelser blifva oförändrade, komma att nflyta: Kongl. Maj:t, som, i afseende på användandet af ;erörde -undsättningsmedel i allmänhet, funnit enalanda, hittills följda grunder, som Rikets sednast föramlade ständer fastställt, lämpligen kunna oföränIrade bibehållas, måste likväl fästa Rikets Ständers ippmärksamhet derpå, att omständigheter lätt kunna nträffa, då 50,000 rdr till understöd utan återbetalvingsskyldighet blifva otillräckliga, helst K. M:t allid är nödsakad att deraf innehålla en betydlig del för den händelse att nöd i vidsträcktare mån uppstår, ifven det sista året innan rikets ständer änyo sammanträda. Kongl. Maj:t föreslår alltså: att af nyssnämnda medel en summa afhögst 100,000: rdr må från och med år 1854 under tiden för nästa statsreglering få begagnas till undsättningar utan återbetalningsskyldighet åt sådane behöfvande, som icke äro i tillfälle att sjelfve farskaffa sig arbete-eller i stånd att af egna tillgångar återgälda de undsättningsanslag, hvilka dem tilldelas; börande dock dylika understöd företrädesvis tillgodokomma de kommuner, som tillförbinda sig att så använda desamma, att för dithörande fattiga och arbetslösa personer derigenom beredes sysselsättning och möjlighet att medelst eget arbete förtjena sitt uppehälle; s att härofvan omförmälda tillgångar för öfrigt må användas endast till räntefria låneunderstöd med bestämda betalningsterminer och emot vederbörande större eller mindre menigheters gemensamma ansvarighet, eller annan af Kongl. Maj:t godkänd säkerhet; att, såvidt omständigheterna medgifva, tillfällen för de behöfvande skola beredas att erhålla sysselsättning och förtjenst vid allmänna arbetsföretag; samt att de för undsättningar vid missvexter eller felslagna skördar afsedda medel må, till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderlige, till riksgäldskontoret öfverlemräs, emot skyldighet för detta verk att det sålunda emottagna belöppet, vid skeende reqvisition, för dermed åsyftade ändamål K. M:t tillhandahälla. Nn nn me ke —Eongl. Maj:ts proposition rörande anslag till ombyggnåag af Nockebybro, å vägen emellan Stockholm och Vrottninghölms lustslott, innehåller hufvudsakligen att, med afseende ä brons bristfälliga skick, vestra delen deraf oundvikligen mäste oförtöfvadt ombyggas, och att ä östra delen af samma bro, derest densamma vidare skall kunna begagnas, en alltför kostsam reparation erfordras, genom hvilken likväl brons bestånd endast kan för en kortare tid betryggas; vid: hvilket förhällande K.M. ansett mest ändamälsenligt, att bron i hela dess sträckning med ens .ombygges: och som kostnaden för denna ombyggnad, på det sätt, att vestra delen deraf förändras till chausså på faschinbäddar och östra delen hufvudsakligen ersättes genom flottbro, blifvit förslagsvis beräknad: .För vestra brodelen till rdr 27,000, och för den östra till . 55,944; hvartill medel på annat sätt helt och hället saknas, har K. M. funnit: sig nödsakad föreslå, att rikets ständer måtte till .omförmälda ändamål anvisa en jemn summa af 83,000 rår bko. Ridderskapet och Adeln, Ridd, och Adelns plenum i går afton upptogs ensam af frågan om hr Nils Rudolf Munck af Rosenschöld: skyldighet att återställa den pollett till inträde.å riddarhuset, som vid andra anteckningen hos riddarhusdirektionen ansågs hafva obehörigen blifvit tillhonom utlemnad (så lydde hr advokatfiskalen C. Print zenskölds motion). Påståendet härom grundade sig på 7 6 2 mom. Ridd.ordn., hvilken frän rätt till in träde å riddärhuset såsom riksdagsman uteslute: delsman, som för nesligt brott, genom behörigt, se dermera ickellagligen upphäfdt, utslag, antingen blif pvit till straff fälld, eller med mer än halfva skä aesvärad, så att domaren funnitsaken böra till fram tiden lemnas,. Detta stadgande förmente motionä ren ega tillämpning på br Munck af Rosenschöld som genom consistorii academici i Land utslag I December 1852, i anseende till af honom. utspridd: Tläreröriga rykten och utgifna smädeskrifter m. m: blif lvit för alltid från universitetet förvisad; och då dett: futslag, ehuru öfverklagadt, likväl icke blifvit upphäfdi I yrkade motionären, att hr R. icke egt rätt att utbe I komma pollett till inträde å riddarhuset, hvarföre de: Taf riddarhusdir. i detta hänseende utan kännedonia det i frågavarande utslaget vidtagna ätgärd bord tex capite nullitatis undanrödjas. 1 Som läsaren erinrar sig, bordlades denna motioj JT vid ridd. och adelns plenum sistl. lördag, men satte Ådå främst på föredragningslistan, hvarföre ett sär Å skildt aftonplenum blifvit utsatt för-behandlingen a I detta ärende, hvilket också tycktes så mycket intres Åsera det höglofl. ståndet, att huset var nöra full som man säger, med undantag af läktarn, som denn afton icke uppläts till ähörare, i anseende dertill a I saker betraktades såsom en ståndet enskildt rörand I angelägenhet. : 1 Debatten öppnades af hr frih; Raab, Adam Christian I som ansåg den väckta frågan alltför litet utredd, fö att kunna af ridd. och adeln omedelbart afgöra: hvarföre frih. ansåg nödigt att densamma remitter: des till riddarhusutskottet innan den afridd. och adel definitivt afgjordes. Grefve Lagerbjelke, Gustaf, oc motionären hr Printzensköld voro deremot af den mc ning, att en remiss var öfverflödig samt att besh derförutan kunde fattas; och företedde hr Printzer sköld, för sådant ändamål, en bestyrkt afskrift consistorii utslag angående hr Rosenschöld, och up) läste tillika den i de akademiska konstitutionern: enligt hvilken han blifvit ansedd saker till relegatio! och hvilken -) 1 kap. 76innehåller, att senatus academic ilskall hafva rätt att döma till straff, såsom, böt