Aftonbladet – 6 december 1853, sida 3

— Uti Aftonbladet har plats blifvit begärd för nedanstående: Uti Aftonbladets referat i går, angående förhöret vid tullrätten sistl. onsdag i kramhandlaren Ullbergs åtal emot tullinspektor Malmros, förekommer bland annat det väsentliga misstag, att ena vittnet, Rosenberg, uppgifves hafva föregående rättegångsdag på aflagd ed intygat, bland annat, att då Malmros aflägsnat sig ur boden, han fattat Ullberg i armen, fört honom fram till dörren och då yttrat: Herr Ullberg häller väl ord med löftet att icke göra åtal, hvarpå Ullberg svarat ja. Rätta förhållandet är dock, att Rosenberg, då han den 16 November aflade sitt vittnesmål, icke hade ett ord att förmäla om denna omständighet, utan att det var vid justeringen vid förhöret i onsdags som, på Malmros fråga, R. först förändrade sitt vittnesmål till nyss anförda lydelse, samt sedan hans uppmärksamhet blifvit af domstolens ordförande fästad på det anmärkningsvärda deruti att han, då vittnesmålet aflades noga tillfrågad om hvarje omständighet, berättat nägot helt olika om förloppet, eller att, under pågående visitation, Ullberg tillsagt M. att, om denne slutade visitationen före kl. 12, U. icke ville anställa åtal — förklarat, att han vid förra rättegängstillfället förgätit omtala den nu omvittnade tilldragelsen, hvarom han dock nu ville göra ett tilllägg till sitt förra vittnesmål, emedan ej mindre, såsom han förra gången berättat, Ullberg före slutad visitation lofvat M. att icke å honom yrka ansvar, än ock, på sätt R. nu erinrade sig, efter visitationens slut, svarat ja till M:s ofvanomförmälda fråga. Man finner att denna lilla behändiga turnyr sprider ett helt annat ljus öfver Rosenbergs vittnesmål n A.B:s-referentens berättelse derom, och man har rdenskull icke ansett sig böra undanhålla allmänheten denna upplysning. Ett annat misstag i referatet bör äfven anmärkas. Ref. uppgitver nemligen att hr Ullberg sagt, att det kommit till hans kunskap, att då Malmros för öfverinspektor Falkenholm dagen efter visitationen omtalat att det misslyckats, men att det icke betydde nägot, Falkenholm invändt: Ullberg har aldrig förut bötat för lurendrejeri,, hvarpå Malmros yttrat: Aj, aj, då får jag åtal po n