Aftonbladet – 6 december 1853, sida 3

Artikelförfattaren är okunnig derom, att då nya gevär lemnas till regementerna i armten, skottställas de derstädes. Af samma skäl får nationalbeväringen på Gottland göra det, oc h genceralfälltygmästarens skrifvelse derom redan af don 23 Augusti 1850 och dess befallning äfven i år i samma ämne till militärbefälbafvaren, utgöra den s. k. någon särdeles tillställn ng för militärbefälhafvarens uppdrag,. Dessutom då cen officer beordrades till skottställningen, underrättades tygmästaren derom, och som artilleribefälbafvaren, kommendanten och tygmästaren är på Gottland en och samma percon, har således art Herjbefälhbafvaren icke kunnat vara i okunnighet om hvad tygmästaren visste, nemligen att gevären skulle skottställas, och han har lika litet nu som vid förra skottställningen 4850 (då ingen olycka inträffade) underlåt:t fullgöra hvad han ansott sitt åliggande vara. Således sjette förvillande uppgiften. 1 mål, som röra 2:ne corper, förordnas blandad krigstu, men hvarom H arti kelförfattarens unde:rättelse) krigslagarne gifva föreskrift och inga gamla förordningar, och ännu mindre någon ny af 1852, det omförmäla. På grund af att personer skola tilltalas vid den domstol hvarunder de lyda, och som de tilltalade officerarne hörde t Il natonal-heväringen, borde krigsrätts-ledamöterna derur tagas. Målet förvisas natu:ligtvis till krig-hofrätten, som, i fall underdomstolen icke var behörig nog, lärer ålerförvisa det. Sjunde förvillande uppgiften. Krigsrätlen förordnades på samma sält som vanligt är, nemligen att ordres om dess sammanträde utgick och krigstten utsattes att Saman räda på förmiddagen efter len dag då olyckan inträfade. Då orderna härom måte för skyndsamhetens skull cringsändas till vederböranle, borde någon få dem sist, ych så var ock här förhålndet med kommendanten äbeln kallade vittnen i ka ern, men ej krigsrättsposten Bilagan M 3. Ållonde förrillande uppgi