Aftonbladet – 5 december 1853, sida 3

ro SRETTIESIISTEAA SN SSR SSR SSA. SES Ga BAT SAS för handen. (Revue des deuwz mondes.) RIKSDAGEN. Vi meddela här nedan de hufvudsakligaste förslagen i Kongl. Maj:t proposition angående jernvägarne. De hufvudbanor som i propositionen omförmälas äro den emellan Stockholm och Götheborg, beräknad till en återstående: kostnad af 13,066,666 rdr 32 sk.; den emellan Stockholm och Malmö beräknad till 21,333,333 rdr 16 sk., samt till norska gränsen och Gefle, med en för båda sednare banor beräknad kostnad af tillsammans 12,333,333 rdr 16 sk. allt bko. Sålunda föreslås! a) att såsom grundsats antages, att hädanefter icke några iernvägs-stamlinier i Sverige må anläggas och utföras annorlunda än medelst statens omedelbara förslag och på dess bekostnad; b) att för utförande af sådana stamlinier, såvidt icke direkta statstillgångar dertill kunna af rikets ständer anvisas, medel må, i den mån det erfordras, efter rikets ständers pröfning och bemyndigande, af deras fullmäktige i riksgäldskontoret beredas medelst upplåning mot obligationer, löpande med viss måttlig ränta, samt underkastade amortering i en bestämd proportion årligen eller i mån af tillgångarne för återinlösning; c) att likväl sådan upplåning af medel icke må ega rum, och följaktligen ej heller derpå beroende byggnad af jernbanor företagas, utan så vida och allt efter som Kongl. Maj:t och Rikets Ständer finna statsinkomsterna kunna beräknas lemna sådant öfverskott, som för betäckande af ränta och amortissement å byggnadskapitalet tills vidare årligen erfordras; d) att, för dylika stambanors framtida utförande, i de delar och med den hufvudriktning, hvarom Kongl. Maj:t och Rikets Ständer kunna komma att besluta, noggranna topografiska undersökningar må genom styrelsens för allmänna vägoch vattenbyggnader försorg få verkställas samt fullständiga planer med kartor, profiler, detaljritningar och kostnadsförslag på grund deraf upprättas, och att Rikets Ständer må till Kongl. Maj:ts disposition för utgifterna dervid anvisa 20,000 rdr årligen i 3 är från och med året 1855; e) att derest Rikets Ständer, i följd af den serskilda proposition, som från Kongl. Maj:t nu derom aflåtes, vid denna riksdag besluta väsendtligen högre beskattning å tillverkningen af bränvin, Rikets Ständer.måtte bemyndiga sina fullmäktige i riksgälds-kontoret att, så vida uppbörden af denna skatt under året 1855 eller först år 1856 visar sig, utöfver behofvet för derå möjligen i följd af Kongl. Maj:ts förslag skeende andra anvisningar, lemna ett nettoöfverskott af minst 615,000 rdr successivt, i mån af behof, genom upplåning, på sätt ofvan förmäldt är, anskaffa och till Kongl. M:ts disposition utbetala det kapitalbelopp, som enligt ofvananförda beräkning erfordras för anläggningen af jernvägs-stambanan från. Stockholm till Göteborg , med afdrag af sträckningen mellan Köping och Hult, om hvilken anläggning vägoch vattenbyggnads-styrelsen då borde för statens räkning genast gå i författning, i öfverensstämmelse med do planer och serskilda föreskrifter, som för sådant ändamål varda af Kgl. M:t fastställda och meddelade. Hvad som erfordras för ränta och amortissement å de statsobligationer, hvilka sålunda varda från riksgäldskontotet utfärdade, må för åren 1836 och 1857 godtgöras af bränvinsskattens då infltutna öfverskottsmedel, ankommande på Rikets Ständer, att för hvarje ny statsregleringsperiod besluta, huru berörde ränteoch amortissementsutgift, så länge den är af nöden, må bestridas; f) att, såsom hittills, på den enskilda industrien och företagsamheten-idtandet-måankomma att företaga och utföra de smärre jernvägsbanor, hvilka för kommunikationsbehof af mindre utsträckning erfordr dock att ingen sådan bana, som kan hänföras under egenskapen af allmän väg, må kunna sättas i verket, innan K. M:t, efterskedd anmälan om banans riktning och beskaffenhet, dertill lemnat tillåtelse, lärande på sätt under redan förfluten tid tillgått, det böra på serskild pröfning i hvarje fall bero, om och i hvilken mån dylika företag må af staten understödjas, vare sig genora direkt anslag, eller helst med lån, af allmänna medel. — Regeringens proposition uti den s, k. skatteförenklingsfrågan är alltör vidlyftig, att vi i dag hinna att derför redovisa. Den utgår hufvudsakligen från samma grunder som den kongl. propositionen vid förra riksdagen, så att icke endast tio särskilda skattepersedlar äro bibehållna såsom s. k. hufvudpersedlar, utan man har ock haft en sådan skräck för persedelskattens förvandlande i penn ngeskatt, att man icke ens vågat medgifva detta för alla persedlar som försvinna, utan föreslagit det orimliga stadgandet, att vissa persedlar skola förbytas eller förvandlas, icke till penningeskatt, utan till andra persedlar, såsom t. ex. kol och ved till spanmål, fläsk till smör, lam och får till kött, halm till hö o. s. v. De speciella förslagen föreslå i öfrigt för samtlige länen spanmål och penningar; för alla! län, utom Stora Kopparbergs, Christianstads, Blekinge och Jemtlands: smör, samt slutligen rn mr RR