BLANDADE AMNEN En vansinnig ombord! Detta utrop torde i och för sig vara tillräckligt att låta ana ett drama. Det är också en högeligen dramatisk scen vi gå att berätta. ; För nägra dagar sedan, säger Courrier des EtatsUnis,, hvarur vi låna denna berättelse, i det ögonblick som ångbåten Connecticut lemnade kajen vid Stonington för att afgå till NewYork, märkte man en person knäböjd på undre däcket och hvilken syntes fördjupad i bön. Sedan man någon stund gifvit akt på detta bizarreri, brydde man sig ioke vidare derom. Men plötsligen reste sig mannen, framdrager en dolk och börjar blindt hugga omkring sig. Något tvifvel var icke längre möjligt: man hade att göra med en rasande däre. Kaptenen skyndade till och man lyckades, ehuru icke utan möda, att förmå den farlige passageraren att draga sig undan längst förut. Der fann han olyckligtvis en stege som ledde till öfre däcket, och han störtade sig, alltjemt beväpnad med sin dolk, in uti stora salongen, der hans uppträdande förorsakade en fasa, om hvilken man har svärt att göra sig nägon föreställning. Kaptenen, hvilken anade hvad som skulle inträffa, skyndade i sin tur uppför stora trappan. Knappt hade han satt foten i kajutan innan den ursinnige störtar sig på honom ach gifver honom en stöt i armen. Klingan, hejdad och afvänd utaf kläderna, rispade endast huden; men belägenheten blef derefter ytterst kritisk: den vansinnige stod i begrepp att störta sig på massan af passagerare och kunde dervid hafva förorsakat förfärliga olyckor. Kaptenen tvekade