Aftonbladet – 23 november 1853, sida 1

mer genom den bedröfliga orsaken som slu: tade hans lif, hvilken jag i möjligaste kort het vill ralatera. Han och Adele reste. en eftermiddag til Brunfeldts. . Det led på aftonen, och vi började bli oroliga; ty de hade lofvat att dröja blott några timmar på stället. Jag tillsade derföre asken kasta sig på en häst, och efterhöra hvad som hindrade. deras återkomst, Men innan han hann verkställa min befallning, sågo vi. med förskräckelse Wredenbergs hästar, i fullt sken komma frampå gården De rasande djuren, sårade och rämde aj Ping och linorna som de förde med sig. kunde icke hejdas; de gjorde en sväng, och ilade tillbaka med pilens snabbhet. Uton mig af änslan — skyndade jag åstad mec några karlar, — och Rudolf! Föreställ dig min känsla, då jag vid landsvägen som tagel af till. Björkhammar, fick se en hop folk sysselsatta att resa upp en kullstjelpt vagn. hvilken jag genast igenkände, och i den Wredenberg, död — genom ett djupt slag. vic tinningen. Ett stycke derifrån låg hans betjent illa skadad, men med full :sans. Af honom fick jag veta att Adele kort före olyc: kan handlöst kastat sig ur. : Jag gick framåt. och fann henne liggande på marken, kall och stel som hade lifvet redan flytt. I min vagn. hvilken under tiden anländt, hemförde jag nu dessa dyrbara föremål för vår kärlek. Thoras förtviflan och min egen sorg förstår du lätt, liksom den -Ousöglien glädje, då Adele efter en snar använd åderlåtning slog upp sina ögon, igenkände oss och gaf säkra tecken till att hon redigt uppfattade allt omkring sig. Dagen derpå kom läkaren, och gaf oss den fröjdfulla vissheten, att endast några obetydliga kontusioner en kort tid skulle qvarhålla henne vid sängen. Hon är redan mycket på bättringsvägen, och för ett par dagar sedan underrättade vi henne försigtigt om Wredenbergs död, som hon djupt saknar, med vänskapens sanna känsla. En besynnerlig företeelse i denna smärtande tilldragelse ligger deruti, att höstarne tvenne gånger under sitt friska lopp plötsligt lära stannat, liksom en osynlig makt hindrat deras fart; men döden skulle hafva sitt offer, som olyckligtvis sjelf påskyndade sitt slut. Min redlige gosse! Jag saknar dig nu mer än någonsin, kom derföre tillbaka så snart ske kan. Vi längta alla efter dig. Din tillgifne farbror, Adelsvik den 20 Dec: AA. Stjernspets. Med stora steg mätte Rudolf golfvet i sitt rum efter genomläsandet af öfverstens bret. De tankar som korsade sig i hans själ kunna icke uttydas på menskligt språk; ty sorg och glädje hafva ingenting gemensamt. Adåle var i genom Försynens skickelse,; men hvilka omständigheter af den mest skakande natur