Aftonbladet – 22 november 1853, sida 2

Den närvarande bristen på transportfartyg och de i följd deraf stegrade fraktpriserna hafva framkallat följande reflexioner i Nordiska Biet: Värt ryska handelsstånd, som genom utrikeshandeln förvärfvar sig kapitaler, öfverlemnar förbindelserne med de utländska marknaderna åt fremmande kontor och transporten af sina varor ät utländska fartyg, i det de använda sina reservkapitaler hufvudsakligen till uppköp och uppförande af hus, utan att tänka på anskaffandet af en egen handelsflotta. Detta måste tillskrifvas vissa egendomligheter hos oss. I Ryssland finnas alla medel till inrättande och underhällande af en handelsflotta och egna kontor i och för bandelskorrespondensen. Uti kommersskolorna, bandelsinstitutet samt skolorna för den merkantila sjöfarten uppfostras unga män för kontoristoch skepparetjenster, Skeppsbyggnadsmaterial finnes hos oss mer än tillräckligt, emedan vi förse andra riken dermed, och skickliga, dugliga och oförskräckta sjömän erhållas lätt ifrån Finland, Estland samt de norra och södra ryska guvernementerna. Innevarande seglationsår har visat den nytta, som skulle hafva härflutit af en egen handelsflotta, oberäknadt att densamma alltid är af. stor vigt. I år har uti alla europeiska hamnar, till och med i det i merkantilt hänseende öfverlägsna England, varit total brist på handelsfartyg. En mängd varor och isynnerhet säd, mjöl och råämnen qvarligga i hamnarne af brist på fartyg för deras transport. Hvart hafva dä alla Englands och Hansestädernas handelsflottor, hvilka hittills gått på frakter, tagit vägen? Alla sträfva fill Australien och Kalifornien. Tusentals emigranter begifva sig dit ifrån England, Frankrike, Tyskland, Schweiz, Amerikas fasta land och China, och alla dessa horder skola öfverföras, födas, klädas -och få njuta af lyxens fördelar. Der har all handelsverksamhet blifvit koncentrerad, och derföreborde vårt handelsstånd nu ega egna fartyg. De ryska negocianterne, bröderne Savin (Stephan och Feodor), hafva längesedan häruti föregått med exempel.