maste underhållas för inbördes brefvexlingen emellan närmare stationer, dels utan någon och dels utan väsendtlig tillökning i befordringsutgiften, tillika kunna medtaga till aflägsnare stationer bestämde bref, falJler sig klart att brefbefordringen emellan aflägsnare Sorter ofta för postverket medför mindre transportkost-Ånad, än den emellan nära hvarandra belägne statio, I ner, och att de bref, som efter afståndsprincipen äro underkastade de högre portosatserne, få vidkännas en del af den afgift, som efter transportkostnadens fördelning, om den vore möjlig, borde drabba de i afseende å portobeloppen mera gynnade brefven. Afståndssystemet har dessutom emotsig, att svårligen kan utfinnas nägon tillfyllestgörande regel hvarefter portot må bestämmas; ty hvarföre skall, säsom nu är fallet, ett bref som måste befordras enfjerdedels, 13 mil längre än ett annat, vara underkastadt högre I porto, då i motsats härmed bref som skola fortskafII fas 9, 14 a 19 mil längre än andra, få afgå för lika porto; hvarjemte, för rätta tillämpningen af detta sy istem, om bref emellan samma orter befordras ena I postdagen ä en, och andra postdagen å en annan väg, eller afgä den ena delen af året landoch den andra delen af äret sjövägen, hvarigenom afstånden emellan samma orter blifva olika, olika gänger, portot för dessa bref borde upptagas olika den ena gäången mot den andra; äfvensom derest, genom nya vär gars anläggande, afståndet orter emellan förkortas, sådant alltid borde gifva anledning till revision och förändring, der sädant påfordrades, af posttaxorna, ej allenast för dessa orter, utan möjligtvis äfven för flere Fandra. 2:0. Att likformigt porto skulle medföra högsta grad af enkelhet för portoafgifternes erläggande, uppbärahde och redovisning samt kontrollen dervid, äfvensom lätta förhällandet emellan korrespondenterne joch postväsendet, genom att undanrödja behofvet af iserskilde, för hvarje postkontor utfärdade taxor, med ;Idess mänga olika portosatser, som nu förorsaka be Isvär och tidspillan att riktigt inlära och tillämpa jsamt ofta göra korrespondenten tveksam, om han blifvit behörigen taxerad. 3:o. Att ett lågt medelporto och tillfället att kunna få erlägga detsamma genom frimärken, samt, säsom jen följd deraf, få afiemna dermed försedde bref äfven på andra ställen än der egentliga postanstalter finnas, otvifvelaktigt bör framkalla en litigare brefvexling och bereda en tillökning deri, som med nu gällande portosystem icke kan vara att förvänta, ty om ock inrikes portotazan, efter det system, hvarpå iden nu är bygd, i allmänhet icke kan sägas vara för hög, torde likväl deri stadgade högre portosatser för bref emellan aflägsnare orter finnas vara ett band på korrespondensens emellan dessa orter fria och naturliga utveckling, .enär det är utom tvifvel, att den mindre bemedlade eller den hushällsaktige korrespondenten, till följd af det högre portot, nu ej sällan uppskjuter, eller inställer aflätandet af bref, eller ock för dess befordran begagnar privatlägenheter, hvilket ej skulle hafva skett om portot varit lägt; hvarjemte, då korrespondenten blifver mindre bunden vid tid och rum för brefs aflemnande, sådant bör föranleda till afsändandet af många bref, som under andra förhällanden ej kommit i fråga. 4:0. Att afgifterne för befordran inom landet af Sveriges utrikes brefvexling icke utgå efter den väg-Å längd denna brefvexling befordras, utan numera äro fastställde till i allmänhet läga portomedel-belopp; hvadan äfven i detta hänseende nu gällande inrikes portotaxa tarfvar förändring och .jemkning, ty då inrikesportot är, utan afseende ä afgängseller destinationsorten i landet, bestämdt för ryska och finska brefvexlingen till. 10 sk., för brefvexlingen på och öfver Stor-Britanien, dä-den afgäår i sluten brefsäck öfver Danmark, till 8 sk., för brefvexlingen på Danmark till 6 sk. (med undantag endast för den del af denna brefvexling, som är emellan Helsingborg, Malmö oeh Landskrona ä ena, samt Köpenhamn och Helsingör å andra sidan, samt emellan Ystad och Bornholm, för hvilken del af brefvexlingen Svenska portot utgör allenast 3 sk.), och för den öfriga utrikes brefvexlingen till 7:;, sk. bko, per enkelt bref om 1 lod och säledes ett till Danmark från Haparanda adresseradt bref ej kostar för befordran hela landet igenom (öfver 170 mil), mer än 6 sk., mäste för inrikes bref, enligt nu gällande taxa, erläggas t. ex. till och från Malmö: från och till Norrköping (en väglängd af 45 mil) 7 sk.; från och till Stockholm (62! mil) 8 sk., från och till Söderhamn (83 mil) 9 sk. från och till Sundsvall (97 7, mil) 10 sk., från och till Umeå (125 7, mil) 11 sk., och från och till Haparanda 12 sk., således dubbelt mot hvad ett till Danmark samma väg befordradt bref kostar, hvilket torde finnas så mycket mer obilligt och rättsvidrigt, som den utländska brefvexlingen for postverket medför högre utgifter än den inländska och den sednare väl företrädesvis bör omhuldas, underlättas och befrämjas, samt — 5:0. Att assuransafgiften för i rekommenderade bref slutne medel, som med--posterne försändas, är fastställd till lika belopp för alla afstånd och utan afseende å det större äfventyr, som för postverket kan ega rum, då sådane bref befordrasen längre än en kortare väg, så att Principen, att afgiften ej bör rättas efter väglängden, utan vara enformig, följaktligen redan blifvitaf Kongl. Maj:t och rikets ständer såsom riktig erkänd. Om nu antages, att det Rowland-Hillska systemet har många företräden framför det i-Sverige för inrikes brefvexling nu gällande och å denna brefvexling tillämpadt skulle komma att i väsendtlig mån lätta och befrämja densamma samt af sådane skäl bör här införas, så uppstår frågan om ändamålsenligaste sättet derför och först till hvilket belopp medelportot torde böra bestämmas. Vid portoreformen i England nedsattes inrikes portot, såsom kändt och ofvan nämndt är till 1 penny, (22,-sk. bko) för frankerade och 2 pence för ofrankerade bref af 1 lod. Franska inrikestaxan, hvarunder ock bref emellan Frankrike och Corsica samt Algeriet äro innefattade, är jemväl enformig och utgör 20 centimer (43); sk. bko) för en vigt af 7, grammer (, lod). I Ryssland och Finland infördes år 1844 ett medelporto för inrikes bref intill 1 lod, af 10 kopek (9 sk.) men blef detta porto för Finland år 1849 i så måtto ändradt, att endast 5 kopek skulle betalas för bref befordrade till och med 125 werst (12; mil). I Spanien gäller ett likformigt porto af 24 maravedis (4?), sk.) för frankerade och 1, real för ofrankerade bref. Den Nordamerikanska brefportotaxan deltes först i 2 såkallade Rayonsporton, neml. 5 cent (6 sk. bko) för alla afstånd inom 300 mil, (cirka 65 geografiska) och 10 cent för alla afstånd utöfver 300 mil; men är au mera enformig och bestämmer 5 cent för alla aftänd. I Belgien blef från och med år 1849 inrikes portot vestämdt för cirka ?, lods vigt inom 30 kilometres cirka 2?, mil) till 10 gent (2?; sk. bko) och öfver 30 kilometres till 20 cent. samt för ofrankerade bref ill 10 cent. mer, men numera lärer äfven der enlast ett medelporto af 10 cent. för alla inrikes fran;obref vara gällande. t Den danska inrikesportotaxan nedsattes från och ned April månad år 1851 till 6 riksbanksskillingar ör hvarje enkelt bref om 1 lod, som vid inlemnanlet kontant betalas eller afsändes ofrankeradt, och till riksbanksskillingar för hvarje bref om samma vigt, om förses med frimärke, (Forts.) Ärekometntemtnssa— ti RIKSDAGEN. Sedan de ofrälse stånden sistlidne lördag ;mottagit sina riksdagspolletter sammanträdde le för första gången denna riksdag i sina EEE 4 Re 0 RM KH AA