Aftonbladet – 21 november 1853, sida 1

emma lungsjukan, kommer att bekräfta sig. -1 Derefter meddelade hr Retzius någ a uppr lysningar om odlingen af vextmärg (Cucurbita )j ovifera) samt dess rika afkastning och för;j delaktiga användande. De, som önska närI mare underrättelser om denna vext, kunna erhålla den i Svenska Trädgårdsföreningens Jårsskrift för innevarande år, der en ganska , lintressant artikel af hr Retzius finnes införd. Akademiens sekreterare föredrog en öfversigt af de sednaste förbättringarne i linberedjningen. Efter en framställning såväl af den i de flesta linländer länge använda vattenrötfningen, samt af Scherks varmvattenrötningsI metod, hvilka båda grunda sig på jäsning, ,Iredogjorde hr Nathhorst för de båda nya i 11 Storbritannien använda metoderna, hvilka blifvit uppfunna af Waits och Buchanan, och hvilka, då de ej allenast göra linet färdigt ftill skäktning på mycket kortare tid än geInom de båda äldre förfaringssätten är möjon ock, i det de utesluta all jäsning, äfven derigenom förekomma utvecklingen af de illaluktande gaser, som göra både Scherks och den vanliga vattenrötningsmetoden lika obehagliga som osunda för de dermed sysselsatta arbetarne, synas förtjena all uppmärksamhet. Vi skola ur detta föredrag lemna en kort öfversigt af båda förfaringssätten: Watts metod är ganska enkel. Det råa linet inlägges uti ett ångtätt kar, hvars lock utgöres af en jernskifva med uppstående kanter, som sålunda bildar en behållare hvari gjutes kallt -vatten. Omkring en fot från karets botten befinner sig en genomborrad lösbotten, under hvilken ånga med låg tryckning inledes genom ett rör från en närbelägen ångpanna. Ångan, som tränger sig upp genom linet, kondenseras vid beröringen med det kalla jernlocket, vid hvars undre sida jerntaggar äro fästade, i afsigt att fördela det genom kondenseringen. uppkommande vattnet, hvilket från täggarne neddroppar på linet; såsom ett ständigt regn. Detta vatten genomtränger linmassan, och bortgår igenom lösbottnen, samt afledes slutligen genom ett litet afloppsrör. Denna behandling fortsättes i 10 till 12 timmar. Linet upptages då, hvarefter man låter det, ännu vått, gå igenom 4 par släta valsar, hvilka utpressa omkring 80 procent af vattnet, och på samma gång sönderklämma veden i stänglarne, eller skäfvan), och sålunda förbereda. och underlätta den påföljande torkningen och skäktningen. — Sedan linet på detta sätt blifvit så till sägandes mangladt, föres det i torkrummet, som upphettas af rör från ångpannan, samt vidare till skäcktningsmachinen, hvarest, i följd af den föregående behandlingen, operationen går vida lättare för sig, än med lin behandladt på vanligt sätt. Tiden som åtgår för denna behandling är36 timmar, och således vida kortare än då de gamla metoderna användas. Produkten är ymnig och af god qvalitet. ; Knappt hade dock denna metod hunnit tillvinna sig det förtroendeden verkligen förtjenade, förr än ett nytt patent å en, såsom det påstås, ännu ändamålsenligare och hastigare behandling, uttogs af Buchanan. Buchanans metod, som hvilar på samma principer som Watts, skiljer sig dock derifrån i flera hänseenden. Genom en sinnrikt uttänkt sjelfverkande apparat, öfversvämmas linet i 10) till 12 repriser, under 3 å 4 timmars tid, af vatten, som håller 65 till 80 graders värma, utan att komma i beröring med någon ånga, Härigenom undvikes den alltför stora värman af Xx 1009, som dels anses skada sjelfva linfibern, dels bringar den ägghvite som linet innehåller att koagulera, hvarefter den ej mera kan upplösas och aflägsnas. Äfven tadlar Buchanan det myckna handterandet af linet i dess våta tillstånd som Watts metod medför, och vill i stället torka linet i samma kar der det stöpes, genom att seddn vattnet blifvit aftappadt, vid karets botten inleda en ström af upphettad luft, framdrifven af en blåsmachin. — Efter uppgift, skulle lihets hela behandling, enligt Buchanans metod, kunna verkställas på 12 timmar, då deremot Watts behöfver 36 timmar för samma indamål. Emellertid är Buchaänans metod ännu icke tt anse såsom fullt konstaterad, och det är med spänd väntan som man afvaktar resultaet af de försök i stort som under hösten innevarande år skulle i Skottland anställas. Lyckas de, så kommer Buchanans uppfinning utt utöfva det största inflytande på linkultuens framtida utveekling. Herr Retzius meddelade ytterligare att den så mycket utropade Revalenta Arabica, hvilken när säljes till högt pris, befunnits bestå — len bättre sorten af mjöl af linsen (Ervum Lens), och den. sämre af mjöl af vanliga bondönor, hvilka dock båda före malningen blifit beröfvade skalet. — Det finnas många peroner hvilka befinna sig särdeles väl at att örtära dessa mjölsorter, men talaren anmärkte lK tt de kunna för mycket billigt pris produce-! as inom landet, om någon ville deråt rikta ina bemödanden, — Likaledes anmärktes att J. le i handeln vanligen förekommande mannaur rynen. (icke de äkta, hvilka äro fröna af ett)d ildt vexande svenskt gräs mannagräs (Glyce-L ia fluitans), som förekommer allmänt i damnar och diken) beredas af så: kallad spelt, Triticum -dicoccon) en hveteart med skal, ldq. om mycket odlas i; södra Tyskland, och äf-Jlac en villigt vexer i vårt klimat. Sekreteraren to ekräftade detta förhållande; han hade med ramgång odlat spelt i smått, men måst öfergifva den, då mjölnarena ej kunde förmåsg tt inrätta sina qvarnar för sädens skalning.Rr Jen vexer på svagare jord än det vanliga!A vetet, ger rik skörd, förträffliga gryn ochå5i tt ypperligt bröd. Den vexer och mognar i chweiz i de högstå alptrakterna. Herr Odelberg: företedde majs, som mognat bo närheten i Stockholm. Med anledning häraf i gr ppstod en diskussion om majsens utmärkta kt enlighet såsom fodervext, för hvilket ändaC FE EN INNE TE BM 30 VISE SOT as nn Ar Tr