(Undertecknadt.) För Peto. Betts. Brassey och mig sjelf Charles Geach. (Fors.) Götheborgs stads handlandes petition i Tullfrågan. Sedan Götheborgs handlande beslutit at meddela andra städer i riket den petition an. gående förändrad tullagstiftning som från Götheborg ingifves till konungen, jemte uppmaning till dessa städers handlande att deror förena sig, har Götheborgs Handelsoch Sjöfartstidning icke blott meddelat denna skrif utan äfven i ett särskildt bihang ånyo offentliggjort de tvenne petitioner som från. Götheborgs handlande förut blifvit ingifne i samma ämne. Med rätta påminner Handelstidningen att egentligen börde sjelfva konsumenterna, d. v. s. med få undantag alla rikets öfriga inbyggare; höja sin röst mot den orimliga beskattning som prohibitivsystemet pålägger dem, men de handlande hafva härtill det skälet dessutom, att för så många den ärliga, laglydiga handeln är under nuvarande tullagar omöjlig, såvida de skola kunna existera. Den nya underdåniga petitionen är af följande lydelse: ; S.A. K Frågan, huruvida Sverige kan och bör följa efterdömet af de nationer, som till grund för sin industriella verksamhet antagit ett fritt obehindradt varuutbyte med. andra fölk, har sedan åratal varit föremäl för undersökning; men den har ock, i den mån den ådragit sig större uppmärksamhet, omisskänneligen allt mera framstätt såsom afgörande, i anseende på landets framtid. Bland de handlande och näringsidkande, som omedelbart träffas af tullagstiftningens brister, och likaledes i främsta rummet komma att hemta fördelarne af en äsyftad förbättring deraf, hafva meningarne föga varit delade; men jemväl den större allmänheten, tillgänglig-för erfarenhet och upplysning, har mer och mer visat sig i detta ämne omfatta de grundsatser, hvilkas uttalande från tronen utgör en tilldragelse, söm i all framtid skall förblifva en tninnhesvärd och löftesrik yttring af Eders Kongl. Maj:ts höga vishet och upplysta nit för fosterlandets väl. Denna tilldragelse har ock för frågan varit en vändpunkt: Den har derigenom så att-säga ombytt skaplynne och inträdt i en annan ställning, enär den sedermera blifvit hufvudsakligen inskränkt till bestämmande af rätta tidpunkten för grundsatsens tillämpning, för genomförande af de deraf beroende förändringarne. i Öfvertygade att Eders Kongl: Maj:t äger vilja, liksom makt och förmåga, att befordra till verkställighet hvad som, efter mogen pröfning, funnits utgöra det hufvudsakligaste medlet för landets ekonomiska och moraliska förkofran, anhålla vi i undernighet, att Eders Kongl. Maj:t ville i nåder anse denna förnyade underdäniga framställning icke vara föranledd af någon misströstan om förändringens snara verkställighet och än mindre härledd frän ett misskännande af de grunder, som vållat förändringens uteblifvande allt hittills. Det är endast vår öfvertygelse om handelns och industriens ömsesidiga och gemensamma behof af en sädan förändring, som för framtiden gifver åt näringarne stadga och säkerhet, hvilken vi inför. tronen vilja uttala, likasom vi ock afse att gifva uttryck ät den vissa förhoppning, att icke nägra olägenheter skola uppkomma, om tulllagstiftningens förändring genomföres under den nuvarande, för densamma gynnsamma tidpunkten. Då, till följe af frågans så beskaffade skick, vi anse oss böra här helt och hållet förbigå de af Eders Kongl. Maj:t redan godkände skäl och grunder, som visa att en friare gemenskap med andra nationer utgör ett vilkor för utvecklingen af landets handel och sjöfart samt för den svenska slöjdens och konstflitens sanna och sjelfständiga förkofran; tro vi oss deremot i underdänighet böra yttra oss rörande omfänget af den afsedda förändringen och om sättet för dess genomförande, i hvilka afseenden vi väga underdänigst anhälla, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder täckas läta hela nu gällande tulltaxa underkastas en ändamålsenlig, noggrann revision ej blott hvad beträffar sjelfva tariffsatserna, utan ock till uppställning samt varuartiklarnes klassifikation och gruppeÄngs med afskaffande af alla utförselstullar och af af varor; med stadgande af billiga skyddsafgifter för inhemskproduktion och industri, och af tullfrihet eller möjligast lindriga afgifter äråämnen, arbetsmaterialer och half-fabrikater, nödiga för inhemska konstfliten; samt ändtligen med grundande af hela tullbehandlingen, så vidt möjligt, uppå vigt, och uppå mått och mäl i de fall, der vigtförtullning icke är användbar, så att förtullning efter värde och de dermed förknippade omgängar och chikaner, underslef och misstag, helt och hället må kunna undvikas. I afseende på lämpligheten af den närvarande tidpunkten för genomförande af förändringen i tullagstiftningen, torde vi endast behöfva i underdänighet erinra derom, att likasom, beträffande lifsmedel, den stadga, som den fria handeln med dylika förnödenheter vunnit i England, gör priserna ä dit hänförliga artiklar äfven här i landet för framtiden vida mera beroende af de allmänna priserna å verldsmarknaden, än af tulltatserna härstädes, så mäste ock de förhällanden, hvari den eljest öfverlägsna engelska industrien nuj sig befinner och vidare under en läng framtid kommer att sig befinna, i följd af minskad illgång på arbetare, förhöjda aflöningar och omätigt utsträckta afsättningstillfällen, undanrödja alla farhågor för den inhemska industriens beständ under måttliga tullar och under de för industrien gynnande omständigheter, som uppkomma genom minskade kostnader för råämnen och beredningsämnen. Dä de åtgärder, som afse förändringar i tullagstiftningen, till vissa delar bero af Rikets Ständers illgöranden, väga vi i djupaste underdånighet anhälla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder, i afseende på verkställighet af den nädigst afsedda utvidgningen af området för landets handel och sjöfart, till Stänlerne, vid nu instundande riksmöte, framställa de nådiga propositioner, som Eders. Kongl. Maj:t finner ämpligast, för att åt saken bereda den framgäng, wvaraf Eders Kongl. Maj:ts oaflåtliga bemödanden för olkets sedliga förädling och ekonomiska välständ stvifvelaktigt skola ätföljas. Med djupaste c. Götheborg i Nov. 1853. NORGE, I dag ankommen norsk: post medför under