Aftonbladet – 14 november 1853, sida 2

CKEL: Så be A. MOD adelsklassen, 1 alse-plicla ide å valsättet; då en vallag ändock slutlisam en måste uppgöras. Skola alla adelsmän ställ afva rösträtt, eller skola endast capita rösta? ral l ch i sistnämnde fall, hvart skola icke-capita rand öra? Skola de kanhända sakna all repre-Lefr ntationsrätt? Skall rösträtt utöfvas med likalaf f ;strätt eller efter graderad röstskala? Hurujlidef ora skola valdistrikten blifva och skola dessa nu ;rdelas efter adelns antal eller egendom? fluti kola nya distrikt uppgöras alltefter som 1lej Haz amöter af adelsklassen inköper eller försäl-lkrig ;r egendom, inflyttar eller utflyttar från valsed istrikten? Skola de röstegande personligen fors vinna sig vid valen? I så fall finge kanända åtskilliga af dem inom de norra di-Kar trikten resa sina 20 å 30 mil eller mera för steg leras vota förseglade insändas till valorten? gel: Aen då blefve oftast följden, antingen attrö-lliga terna komme att alldeles orimligt fördelas, sty å att möjligen en minoritet af 10 personerdel comme att bestämma valets utgång, ehuru laka 00 röster afgifvits, eller ock att några kotteier komme att kringskicka namnlistor, d. v. s. värfva, ja kanske äfven köpa röster, samtjA. utt dessutom vota komme att afgifvas utanljor ninsta kännedom om dem som valdes. Vi-lEn lare i afseende å representanternes underhåll. I ran Skola de röstande inom hvarje distrikt sjelfve lhac inderhålla sin representant? Och skall hvarje me valman deltaga deruti med lika belopp? Men dei sådant synes obilligt då adeln inom ett di-lick strikt kan vara rik och inom ett annat fattig, samt en medlem deraf milliorär under detlsa! den andre knappt eger rocken på kroppen; men lika obilligt skulle det blifva om millionären väl nödgades deltaga i representantens lbli underhåll efter sin million, men deremot ej änge större rösträtt än den som alldeles icke deltoge i underhållskostnaden. Om åter olikheter så i rösträtt som afgifter skola finnas, af hvem och huru skall allt sådant afgöras? Bl s ; ; 3 yr; att Visserligen blir det ej alldeles . omöjligt attlsa häfva dessa svårigheter; dock möter sådantve betydliga hinder och ännu har ej något för-ge slag uppgjorts, som nöjaktigt fullgjort ett vå sådant värf. va Då sådant möter så stora hinder ibland be adelns 60 ledamöter, huru långt svårare skola lar ej dessa svårigheter låta sig känna i afseende å de ofrälse ledamöter, som till ett antal af 15 skola, enligt Lagerbjelkska förslaget, inympas på adeln? Tänk oss dessa 15 fördelade på hela riket i lika många distrikter;Y. hvilka små nätta valkretsar! Hela Norrland från Haparanda till Gefle blefve troligen ejlvi tillräckligt för att utgöra en enda; och då är lätt att fatta dels hvad kännedom personerna skulle ega om hvarandra och dels hvad likhet i intressen skulle förefinnas. Enahanda hinder, ehuru ej af samma svå-In righet att öfvervinna, skulle vid tillämpningen lr af ett klassvals-förslag jemväl möta inom deln öfriga klasserna, dock minst inom Bonde-lr ståndet. Dessa omständigheter hafva blifvit fram-i, ställda på det att de in bona. fide varandelf kämparne för ett klassvalsförslag måtte insell hvilket sisyphi-arbete hvarje dylikt förslag rätteligen är, under förhoppning att den pa-iv triotiska delen af dem skall besluta sig attl. göra ett ännu större offer af egna företrädeny på fosterlandets altare, för dess framtida obe-v roende, kraft och lugna framåtskridande, än det hvartill de redan förklarat sig beredvilligeI afseende å möjligheten af ett klassvalsTförslags antagande, om man ändock slutligen, skulle lyckas att i sin helhet uppgöra ett så-l, dant, är det vissrrligen troligt att detsamma. Iskulle ega någon sannolikhet att blifva antaget af Presteståndet, samt, derest regeringen allvarligt bemödade sig derom, äfven af adelsståndet; men det blir svårt att inse hvem eller hvad som skulle förmå Borgareoch Böndestånden att ingå på ett dylikt förslag, som väl förändrade formen men alldeles icke andan i det nuvarande ståndsväsendet, samt dessutom nära nog fullkomligt tillintetgjorde den förhoppning som det nuvarande representationssättet lemnar, att en förändring kan på fredlig väg genomdrifvas. De nuvarande fyra stånden kunna nemligen, på sätt längre fram skall visas, under gynsamma förhållanden, hvilka kanhända någon gång och möjligen snarare än man förmodar inträffa, nemligen så vida omständigheterna skulle föranleda regeringen att verka åt det hållet, förändras i en af Borgareoch Bondestånden åsyftad riktning på mindre än sex månader; men efter en ombildning, på sätt det hvilande förslaget åsyftar, skulle derför erfordras minst tre år, samt densamma cel ga n ov o . o h Jändock svårligen låta sig verkställas på fredtllig väg, enär regeringens inflytande på-de enligt detsamma valde adelsoch lärdomsstånden ej komme att i minsta mån likna den makt den nu kan utöfva på den sjelfskrifna adeln och på Presteståndet.Då det nu hvilande förslaget, samt såsom ofvanföre till någon del visadt blifvit, jemväl alla klassvalsförslag sakna möjlighet att i verkligheten genomföras, hemställes till den tänkande delen af det yngre konservativa partiet, huruvida detsamma kan betraktas annorlunda än som en ofrivillig bundsförvandt åt det gammalt-konservativa partiet, dels derigenom att det sjelft framställer oantagliga förslag och dels deruti att det icke blott icke understödjer utan jemväl öppet motsätter sig andra förslag, som möjligen med deras bistånd skulle kunna genemdrifvas. (Forts. följer.) — Sistlidne lördag inflyttade den Kongl. familjen från Tullgarn till hufvudstaden. D. M. Konungen och Drottningen samt D. K. H. Primsarne Oscar och August samt Prinsessan FEugenie anlände med ångbåten Kare straxt efter kl. 4 e. m. — H.M. Enkedrottningen inväntas till hufundestaden I eftermiddag från Rosersberg.