Aftonbladet – 12 november 1853, sida 2

HR RRRRRRIEEEEESSSSEEEEEEE till und non ,Kommittgen har ansett en sådan praxis ej öra genom lag sanktioneras. Vi anse derjemte en så beskaffad tortur not icke öfverbevisade tilltalade stå i den west uppenbara disharmoni med den anda af ildhet, som i det hos oss följda benådningsystem visas emot de öfverbevisade och dönide ne. här ligl för rad lan fis! ifr: da af kr ass ad Uti gårdagens Aftonblad underrättas man enom ett utdrag ur Kalmarposten, dels att et betydande antalet af i8,000 personer ifrån en orten undertecknat petitionen till Kongl. aj:t om inskränkning i tllverkninger och föräljningen af bränvin, dels också om det svar, om konungen, vid öfverlemnandet af denna vetition skall hafva gifvit aflemnaren, presilenten von Hartmansdorff, enligt en från den .odnare derom aflåten skrifvelse; Enligt den ned citationstecken utmärkta texten i detta bref skall Hans Majestät hafva förklarat sig med serdeles välbehag funnit att de arbetande klasserna börja inse de beklagansvärda pföljderna af en i samma skala som hittills fortsatt bränvinstillverkning och önska minskhä ce vil ha ning deri; hvarjemte Hans Majestät lofvat fö-1, ,reslä sådana åtgärder hvilka kunna hämmaln ,do olyckor som drabbat och ännu kunna föprestå folk och land, om bränvinstillverknin,gen får vidare fortgå såsom hittills. Då de åberopade orden troligen endast återgifva hvad konungen muntligen meddelat till brofskrifvaren, är det ej sagdt att de kunna innefatta med diplomatisk noggrannhet allt hvad konungen yttrat. Med afseende på ämnets vigt må det emellertid tillåtas anmärka en liten skiljaktighet som enligt det ofvanstående företer sig emellan omfattningen af sctitionens föremål och af konungens svar, då petitionen afser inskränkning både i tillverknag och försäljning, men Hans Maj:t derenot endast synes hafva fästat sig vid frågan om tillverkningen. Det är på grund häraf och med anledning af H. M. Konungens löfte om ett förslag i det ena fallet, eller rörande tillvy erkningen, som det synes vara skäl att vid detta tillfälle uttrycka den förhoppningen, att Kongl. Maj:ts regering i bredd med en proprosition rörande reform i sjelfva bränvinsbränningen, äfven blir betänkt på ett förslag till tjenliga inskränkningar i bränvinsi försäljningen, och att regeringen ville låta stönderna yttra sig öfver den ena frågan i sammanhang med den andra, då båda utan tvifvel äro af lika vigt. Det kan väl med vissThet förutsättas, att frågan om inskränkningar i försäljningen af bränvin genom enskilda motioner kommer under öfverläggning ; men det vore så mycket mera skäl att ständerna fingo å förhand veta något om och hvad regeringen Åtinker i detta ämne, som det onekligt innefattar ett många gånger svårare problem att på lämpligt sätt tillvägabringa en sådan inskränkning, än att minska bränvinsbränningen, hvilket sednare är ganska litt, under förutsättning att den i Sverige ensamt bland alla länder såsom ett ganska eget privilegium qvarstående husbehofsbränningen cederas. Ett serskildt skäl hvarföre vi taga oss friheten anse det serdeles behöfligt att icke dröja med åtgärder till inskränkning i försäljningen i sammanhang med inskrinkningen i tillverkningen af den I mycket omtalta drycken, är attunder de sednast förflutna åren den ena kommunen, statiden eller köpingen efter den andra uti krog4 skatterna upptäckt en guldgrufva för sina reIspektive kommunalkassor, och hvilken de icke t I gerna skola släppa, om de hinna få riktig! elsmak derpå. Likväl behöfver man kanhända ej vara når gon profet för att med ledning af erfarenheten annorstädes ifrån kunna säga, att såvid: ): afsedda hufvudändamålet är att på 6 verksamt och genomgripande sätt minska bränvinssupandet, och icke blott att staten mi kunna få stryka mycket penningar i sin fick: genom en skarp förhöjning i bränvinsbeskatt ningen, så vinnes detta resultat icke utan e! stark inskränkning i försäljningsrätten, som främsta rummet måstefiträffa minutförsäljnin gen. Att vara beredd på en sådan reform ä ett postulat, som torde fordra allvarliga öf verläggningar nog för att väl förtjena en fram ställning från konungamakten, för att seda kunna begagna den ekonomiska lagstiftnings rätt, som grundlagen i thy fall lemnat. tt 2 SH gi Ke Sr EVS pr — oo M. Enkedrottningen läreri dessa då