FAMILJEN CAXTON) Ea familjtafia Ar SIR EDWARD BULWER LYTTON. År hafva förflutit, och två vackra döttrar Icka vid Blanches knä eller stapla omkring Austins skrifstol, tåligt afvaktande den kyss som väntar dem då han blickar upp från den Stora Boken, hvilken nu nalkas sitt slut; eller, om Roland inträder i rummet, förgätande all sin allvarsamma stillhet, och utan attförskräckas för det fr-ktansvärda Pape, rusa bullrande fram för att få den utlofvade gungningen i trädgården, eller för femtionde gånen få höra berättelse om något jagtäfyentyr. För min del tager jag emot det goda som gudarne skänka mig, och nöjer mig med flickor, som hafva sin mors ögon; men Roland, den otacksamme -mannen, börjar knota deröfver att vi så försumma de manliga arfvingarnes. rättigheter. . Han är oviss om han skall tillskrifva oss eller Squills felet: det är ganska möjligt att han anser det vara en sammangaddning af alla tre att låta den krigiska familjen De Caxton dö ut på svärdssidan. På hvilken än klandret rätteligen bör falla för en försummelse, så olycksbringande för stamträdets räta linia, denna försummelse godtgöres dock slutligen, och mrs Primmins rusar, eller snarare rullar, — såsom den för klotlika eller sferiska fig: rer naturliga rörelsen, — än en gång in i min fars studerkammare och utropar: z Sir, sir — det är en, gosse! ; Jag vet icke om min far äfven denna gång framställde, den för metafysiska förskare, så beniga frågan: Hvad är en gosse?, Jag tror s) Se A. B. n:ris 161-164, 166, 167, 169, 173, 175 —179, 181—183, 185, 187, 188,-190, 191, 193 195, 197, 199, 200,1202-— 204, 206, 208, 209, 212; 214-218, 220, 221, 223, 224, 2264 227—230, 232, 233, 235—237, 2395 241—243, 245, 247, 248, 251, 252, 254, 255, 257, 258, 260 och 261.