Aftonbladet – 9 november 1853, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. Kaliforniens befolkning. Vi anföra efter en tysk tidning följande intressanta uppgifter, hvaraf bland annat visar sig att Kaliforniens och dess hufvudstads förhållanden, som ännu för två år sedan i många hänseenden voro så vidriga och motbjudande, sedan den tiden betydligt ändrat sig till sin Ms Missionen Francisco di Assis, hvaraf staden med samma namn sedan uppstått, var först den nordligaste af de andliga missionerna i Nya Spanien. Den grundlades 1776 och räknade vid århundradets början 820 invånare. Sednare, och med tilltagande handelsförbindelser, drog sig befolkningen mer nedåt vikens stränder och lade der, ungefär en geografisk mil från missionen, första grunden till den närvarande verldsstaden. Stället kallades först Yerba buena (den goda örten), efter den midt emot i viken liggande ön, och bestod år 1842, efter den tidens uppgifter, utaf omkring ett dussin hus. Sedan 1849, då kännedomen om de dervarande rika guldlagren ditlockade många tusen menniskor från alla jordens länder, har befolkningen stigit i en så exempellös grad, att man nu ensamt för staden Francisco räknar en ständig befolkning af 50 till 60,000 menniskor, och wutomdess en rörlig befolkning af minst 10,000. Hela gamla Kaliforniens befolkning beräknades för 50 år sedan af Humboldt till 9000 menniskor, men den mexikanska statistiska kalendern för 1833 angaf dem endast till 6000, och efter en ungefärlig beräkning kan den nu uppskattas till 3 å 400,000. Noggranna beräkningar äro ej möjliga, emedan ingen folkräkning ännu kan ega rum. — Tar man invandrarnes tillflöde i beräkning, hvilken ännu nästan oförminskadt eger rum medelst de stora ångbåtarne och de många segelfartygen, hvilka allt efter sin storlek medföra från 200 ända till 1000 passagerare på en gång, äfvensom genom de stora landväga karavanerna öfver Klippbergen, hvarpå sedan tre år anländt åtminstone 50 å 60,000 personer, synes detta antagande alldeles icke vara för högt. Flertalet af invånare äro naturligtvis nordamerikanare; utom dessa antager man att 25 till 30,000 tyskar, lika så många fransmän, ett mindre antal engelsmän, spaniorer, svenskar, italienare, peruaner, chilener, bolivianer o. S. V., äfvensom omkring 23,000 kineser, ett antal kanaker eller urinvånare från Sandwichsöarne, samt några inbyggare på Otaheiti och Nya Holland tillsammans utgöra hela befolkningen. Tyskarne bilda i San Francisco, liksom i de inre städerna, en redbar klass af fastighetsegare, men företrädesvis är det denna nation som befattar sig med musik, ölbrygd och cigarrhandel; äfvenledes är inrättningen af bäjerska bierstugor, hvilken äfven fortplantat sig ända hit, helt ochi hållet i deras händer. Utom dess ser man dem äfven driftigt och oförtrutet egna sig åt landtbrukets införande. En stor del af detaljhandeln, isynnerhet hvad man kallar korta varor, bedrifves af tyska judar, och driftiga och verksamma i sina affärer synas dessa Israels söner här hafva funnit ett förlofvadt land. Fransoserna sysselsätta sig företrädesvis med arbetet vid minorna, men äro dessutom äfven trädgårdsmästare och gqrinsaksodlare i grannskapet af städerna. I sjelfva städerna och serdeles San Francisco, fimner man företrädesv:s restaurationerna och kaffeerna, äfvensom till största delen modehandeln, uti deras händer. Kineserna äro mest minarbetare, och såsom sådane äro de mycket fruktade af de öfriga. De arbeta för en ringa dagspenning, emedan deras lefnadssätt förorsakar dem ringa kostnader och de afsky all slags omåttlighet. Francisco finner man bland dem handtverkare af alla slag, de drifva en liflig handel ned sitt lands produkter, dess manufakturer och: vanligaste Ifsmedel, och hafva dragit till ig nästan hela tvättrörelsen. som här bedrifves!