Aftonbladet – 9 november 1853, sida 1

stackars Ellen Bolding och hennes sidenskor! Fanny Trevanion syntes hafva kommit i verlden med sidenskor — icke för att vandra der hvarest en sten eller ett törne kunde finnas. tskilligt som jag uppsnappade utaf de kringståendes sqvaller bekräftade -denna åsigt om lady Castletons karakter, på samma gång som det gjorde min beundran för hennes make än djupare, och visade mig huru klokt hennes val varit, och huru beslutsamt han sträfvat att rättfärdiga sitt eget. En afton satt jag jag på något afstånd från det öfriga sällskapet, tillsammans med tvenne män tillhörande Londoner-verlden, på hvilkas samtal jag var en stum, men intresserad åhörare — ty det vände sig omkring on dits och anekdoter från en region som så länge varit fremmande för mig; — den ena af dem yttrade då: Minsann jag känner någon förträffligare varelse än lady Castleton; hon håller så innerligt af sina barn — och hennes ton mot Castleton är så fullkomligt hvad den bör vara— så öm och dock liksom vördnadsfull. Och det är så mycket större heder för henne, om det är sannt som det påstås, att hon icke älskade honom då de gifte sig. (så bra han än scr ut, är han dock, sanningen att säga, tjugu år äldre), och ingen qvinna kan ha varit mer smickrad och belägrad af Lotharios och förförare än lady Castleton. Jag tillstår, till min blygsel, att Castletons lycka slår mig med öfverraskning, ty den utgör verkligen ett undantag från min allmänna cerfarenhet., Min bäste x, sade den andre, som var en af dessa vise nöjets dyrkare, som någon gång komma oss att undra huru de kunnat vara så utmärkta män och likväl åtnöja sig med blott och bart salongsryktbarhet — män, OM Synas ständigt vara fåfänga och dock visa sig hafva läst allting; alltid likgiltiga för hvad som föregår omkring dem, och likväl kännande hvars och ens karakter och gissande ill hvars och ens hemligheter — min bäste tE, sade gentlemannen, ni skulle alldeles oke finna er öfverraskad om ni hade studeat lord Castleton i stället för hennes nåd. sland alla de eröfringar som blifvit gjorda sir Sedley Beaudesert, om hvars småleenlen tvenne de skönaste damerna i Paris säsas ha kämpat i Bolognerskogen — har ingen röfring kostat honom så mycken möda som röfringen af hans hustru efter äktenskapet! Jan var icke nöjd med hennes hand, han ade beslutat att hafva hela hennes hjerta, ch han har lyckats! Aldrig har någon äkta nan varit så uppmärksam och så litet svartEA Tee ka krk nn AA Am KS ee I ID me