Aftonbladet – 8 november 1853, sida 3

— Hos redaktionen har rum blifvit begärd! för nedanstående reklamation, som nu meddelas utan anmärkning. Då målet nästa gång förekommer blir tillfälle att belysa några deri framställda hänsyftningar. Till Redaktionen af Aftonbladet! Uti Tit:i blad för sistlidne gårdag förekommer angående expedierandet af ett utaf f. d. öfversten Bruce Bey skrifvet så kalladt recept å läkemedel för förre artilleristen Rolander ett så förvillande och ofullständigt polisreferat; att jag anser mig föranlåten att deremot helt och hället protestera samt begära införandet af denna reklamation. Den första och oförklarligaste underlåtenheten hos referenten består deri, att han, förmodligen af anledning hvarefter jag icke vill anställa någon forskning, helt och hållet förbigått att ens omuvämna den som egentligen varit hufvudperson vid polisförhöret, nemligen apotekaren på Ugglan PF. M. Ekdahl. Det var nemligen han och icke jag som var angifven och kallad till polisen för den ifrågavarande förseelsen; det var äfven han som iunehade de förment skadliga medikamen.erna och inför poliskammaren ur sin ficka upptog de flaskor som innehö dessa; samma flaskor förseglade, hvaraf ljusligen dagallgees den kompletta osanningen i Aftonbladsreferentens uppgift, att Rolanders tillständ, af medikamenterna försimrats, hvilket naturligtvis icke kunnat ske då han deraf ingenting förtärt. Rätta förhållandet i denna sak är eljest, att då Rolander sistl. fredag den 4 dennes infann sig å apoteket Ugglan, dit han blifvit hänvisad af öfverste Bruce Bey för att gratis erhälla medikamenter och der företett det ifrågavarande s. k. receptet. Apotekaren Ekdahl skickade det till det mig tillhöriga apoteket Engeln, der detsamma, utan att jag derat lemnade någon vidare uppmärksamhet, expedierades, för att dermed göra en kamrat en tjenst. Sistlidne gärdag underrättade mig emellertid hr Ekdahl, att han utlemnat de af mig expedierade medikamentsflaskorna, försedda med mina signaturer, och derföre blifvit stämd till polisen. Han bad mig derföre följa med sig till hr polismästaren De Mare, hvilket jag ock gjorde, och infann mig jemväl sjelfmant i poliskammaren kl. 12, utan att vara kallad. Då målet förekom uppgaf artilleristen Rolander, hvad i polisreferatet berättas angäende hans besök hos hr Bruce Bej, med tillägg att öfversten tillsagt honom att hemta medikamenterna på apoteket Ugglan, der han ock efter nägra timmar begärt att få lösa desamma, då hr Ekdahl derför fordrat 41 sk. 6 rst. bko, ehuru han köpt dem hos mig för 16 sk. s. m. Förmodligen har likväl artilleristen, i anseende till brist på medel, afstatt från denna lösen, emedan tit. Ekdahl eljest svårligen kunnat hafva haft flaskorna flera dagar efteråt qvar i sin värjo och ouppbrutna förevisat dem i polisen — ett förhållande, hvaröfvyer jag ej vill tilläta mig något omdöme. För öfrigt anser jag mig böra förklara hvad j också i gär inför poliskammaren upplyste, att de if savarande medikamenterna här blifvit använda i så homöopatiska doser, att, i händelse de blifvit intagna, nägon skada för patientens helsa, enligt min öfvertyelse, deraf omöjligen kunnat härflyta. Stockholm den 8 Növ. 1853. C. J. Stahre.