1CKC alhort och anse den ej heller möjlig oaktadt alla de försåt som man synes vilj: utlägga emot föreningsrätten. Vecko-uppgifter rörande Riksbanken, afgifn: den 27 Oktober. Bankodiskonten. Allmänna fonden. Den 20—27 Okt. Utestående den 20 Okt. — 4,885,944: 38. Influtne kapital-afbetalningar . 50,200: 24. : N Sgr 4,835,794: 14. d ; 58,910: — Utestående län 4,894,704: 14. Fonden för publika papper. Utestående lån den 20 Okt. . . 144,344: 34. Influtne kapital-afbetalningar . 5,500: — Sgr 138,844: 34. Utlänt denna dag -. .-. . . 4,850: — Utestående lån 143,694: 34. Handelsoch närings-diskonten. Utlåningsräkningen. Utestäende lån den 20 Okt. . . 1,155,857: 30. 9. Influtne kapital-afbetalningar . 35,100: — — Sgr 1,120,757: 30. 9. 9 Utlänt denna dag ol I och I ao cl I tl va Utlånt denna dag . so so co cv 38,400: te Utestäende lån 1,159,157: 30. Räkningen öfver diskonterade vexlar. Utestående den 20 Okt. . . . . 552,892: 20. Inbetalningar so ss oo 2. s ov 11106: 1. : Sgr 541,780: 19. Bifallna diskonteringar . . .335,369: 33. Utestående 577,156: 6. Kassa-kreditiv-rörelsen. Utestående den 20 Okt. . . . . 509,107: 30. — Inbetalningar under veckan . . . 98,290: — — i Sgr 410,817: 30. — Uttagningar under-veckan . . . 78,820: — — Utestående 489,637: 30. — Väntningstiden i allmänna diskonten en vecka. Den. 29 Okt: var: Bankens utelöpande sedlar och invisningar m. Mm. . . . . 25,632,590: 26. 4. Behållning, tillhörande allmänna verk och inrättningar, samt bolag och enskilde personer .: . 5,721,452: 15... — Bankens guldoch silfvertillgång, förvandlad i silfver . . . -. 6,364,964: 24. eller i rdr bko . . . . 16,973,238: 33. Teaier. Mindre teatern. Hr Zetterholms recett; — Skomamakaren och grefvinnan, komedi i 3 akter, med säng; från danskan; — Barndomsvännerna, komedi i en akt, af Fournier; öfversättning. Vi befinna oss på bekant botten, på den första franska revolutionens välkända mark. Ni känner deremot måhända icke till: slottet Montfort, dess unga egarinna grefvinnan Atherais och framför allt den förträffige Patron skomakare I en by på godset Montforts gård och grund. Med detta slott, med denna grefvinna, framför allt med denne skomakare, och ännu medl. åtskilliga andra dessutom, är tillfälle att formera bekantskap på Mindre teatern. Kanske tillåtes det oss emellertid att gifva en liten vink om hvad slags folk och hvilka förhållanden ni der kommer att möta. Athenais de Montfort, den rika arftagerskan (mll Valborg Torsslow), är faderoch moderlös. Under hennes omyndighetstillstånd vårdas godset af hennes tant, med förvaltaren Remys (hr Björkmans) hjelp och bistånd, och det har i det allra närmaste lyckats dem att genom sina utpressningar, sin hårdhet, sin brutalitet utplåna minnet af Athenais fars ädelhet och rättrådighet. Revolutionens förödande lavaström framvältar emellertid genom Frankrike; redan jäser det bland traktens och godsets invånare, det kittlar i den glade Barnabe Patrous gesäll (hr Norrby) att få se revolutionen, att få vara med; och Patrou (hr Zetterholm), en af de få som för fadreös skull vilja dottrens väl, önskar att hon snart måtte blifva förenad med sin kusin och trolofvade, baron de Beauval (hr Thegerström) på det att sinnena genom deras mildhet måtte kunna lugnas och godset Montfort uti sina underhafvandes belåtenhet och lycka ega ettskydd när ovädret en gång bryter ut i dess grannskap. Tanten och Remy låta sig af ingenting varnas; ännu i sista ögonblicket hotäs Patrou att blifva utkastad ur sin koja, som nåste, bort emedan den skymmer utsigten från herrgården; den deltagande Athenais är innu icke förenad med Beauval, hon förmår icke omintetgöra det fattade beslutet, och allt hvad hon kan uträtta är att gifva Patrou sin fyllda börs för att han må kunna på annat håll söka sig ett hem. Men redan höres den annalkande stormens lån; granngodsen härjas; Barnabe kan knapvast styra sin patriotiska ifver, och snart ser lan, till sin outsägliga fröjd, revolutionen tiga öfver gärdesgården, får vara med och opa frihet, jemlikhet, hjelper till att slå önder speglarne på slottet Montfort. anägger röda mössan, och har god utsigt att lifva öfverhet,. ; Skiljd från sina anhöriga tager Athenais sin llflykt till Patrous koja; Patrou lofvar henne n fristad, men den förföljande mängden, anörd. af en ovän till Patrou, uppspårar och tfordrar henne. I sin förtviflan ser den redge skomakaren ingen annan räddning än-att istå, att Athenais är hans fästmö och att on skall blifva hans hustru. Han hoppas IV detta sätt vinna tid och bereda Athenais Mfälle att fly. Patrioterna begära ingenting ittre än att se en förnäm adelsdam gift med n fattige skomakaren. Men man anar Paous list, och nationen befaller att ovftar. Flaten nad dott sme att mod