Aftonbladet – 2 november 1853, sida 2

icke blef något af med grufvorna, blef det lyckligtvis icke heller någonting af med groggoch proviantnederlagsmagasinet , och onkel Jack biträdde nu vid grundläggningen af Fort Philip. Följande hans råd och anvisningar, vågade jag 1 denna nya koloni några varsamma och försigtiga inköp, hvilka jag åter afyttrade med betydlig vinst. Emellertid får jag icke underlåta att i korthet nämna huru det, sedan min afresa från England, hade gått med Trevanions ministeriella bana. Denna så ytterst svårtillfredsställda noggranhet, — denna ytterliga politiska samvetsgrannhet, som karakteriserat honom såsom oberoende parlamentsledamot och ofta föranledt både vänner och fiender att för allmän opraktiskhet beskylla ctt sinne, som i alla detaljer var så företrädesvis och så verkligt praktiskt — dessa egenskaper torde mähända hafva grundlagt Trevanions rykte såsom minister, om han hade kunnat blifva en minister utan kolleger — om han, stående allena, hade kunnat från den erforderliga höjden klart och tydligt för verlden framlägga sin utomordentliga redbarhet i syften och sin wunderbart fulländade och omfattande statsmannastorhet. Men Trevanion kunde icke amalgamera sig med andra, eller underkasta sig disciplinen i ett kabinett, hvars chef han icke sjelf var, isynnerhet uti en politik som måtte ha synts ytterst afskyvärd för en sådan natur — en politik som på de sednare åren utmärkt icke någon ensam fraktion, utan synes ha blifvit till den grad påtvungen de mera framstående politiska ledarne å båda sidorna, att de, hvilka betrakta sakerna med mera välvilliga blickar, anse den härflyta från en tidehvarfvets nödvändighet, alstrad af folkets lynne — jag menar den omedelbara nyttans politik. (Forts. följer.)