gränsfästningarne mot Frankrike, har blifvit ! förstärkt till 9000 man. ENGLAD. 2 Den 24 Okt. infunno sig kabinettets ledamöter hos drottningen på Windsor för att hålla hemligt statsråd. Engelska parlamentets prorogation slutades egentligen med : sistl. torsdag d. 27 från hvilken dagdet vanligen ytterligare prorogeras till in på det nya året. Det radikala partiet ytkar nu på att parlamentet verkligen skallj sammanträda, i hvilket fall ministrarne ej: kunna undgå att proklamera en bestämd po-1. litik i orientaliska frågan. Hittills hafva konseljens medlemmar haft hvar sin. Man torde j dock i det längsta böra betvifia att parla-: mentet nu ens för några dagar blir inkalladt. Morning Chronicles pariser-korrespondent förklarar nu att det med förra posten omtalade ryska manifestet till franska och engelska regeringen egentligen blott är czarens svar på en kollektivnote, som dessa makter afgifvit till honom i anledning af den nesselrodeska utläggningen af Wienernoten. Denna nya not skall med mycken bitterhet uttalat sig mot Englands och Frankrikes inblandning i den turkiskryska frågan, och sluta med den förklaring att ezaren å sin sida endast uppfyller ett heligt åliggande, som han är förpligtad att troget vidblifva. Noten lärer hållas mycket hemlig, emedan kännedomen af dess bistra innehåll skulle vara farlig för båda regeringarnes fredssträfvanden. Samma tidning uppgifver att Preussen nu erbjudit sin bemedling i orientaliska frågan, och att den blifvit antagen af England, Frank-i rike och Österrike. a Kontreamiralen sir E. Lyons skall på linieskeppet Terible afgå till Medelhafvet. Ett nytt linieskepp Agamemnon,, som lärer vara j utsedt till hans flaggskepp, afgår från Eng-j land först den 1 November. Den 22 Okt. hölls under bar himmel ett. stort möte i Preston af arbetare som vägrat fortsätta sina sysslor i fabrikerna för att tilltvinga sig högre dagspenning. Arbetarne synas redan vara i penningförlägenhet, och hafva afsändt ombud till föreningarne i andra städer för att genom insamling -fylla beloppet af de summor som arbetarkommitten behöfver till att ersätta veckolönerna, För ögonblicket fordra de 10 förhöjning i sin a5öning, om de skola återgå till sitt arbete. I Wigan synes deremot striden få en fredlig lösning. Från Sydafrika förmäles åter, att en strid vid Logos utbrutit mellan engelsmännen och negrerne, på grund deraf att en af negerfurstarna nekat underkasta sig engelsmännens skiljedom. De fiendtliga negrerna blefvo slutligen med ringa förlust tillbakaslagne, och engelsmännen ämna, medelst en tvärt öfver ön dragen mur skydda Logos för vidare öfverfall. TYSKLAND. Preussen. Från Berlin skrifves, att begagnandet af de elektriska telegraferna så starkt tilltagit, att man numera icke medhinner att expediera alla depescher. . Telegrafförvaltningen har derföre hemställt till regeringen, att Rd linie måtte erhålla åtminstone två tråar. I Berlin hade någon tid det ryktet varit gängse, att inom kort fransmännens kejsare eller en prins af hans familj skulle komma på besök till Berlin. Frankfurt. Den 27: skulle förbundsdagen åter öppnas. Bayern. Man väntar att en urtima landtdag med det allraförsta skall sammankallas. ÖSTERRIKE. Erkehertig Carl Ludvig begaf sig den 15 Okt. til Lemberg, för att öfvertaga generalguvernörsbefattningen i Galizien. Erkehertig Ferdinand Max har på den af honom kommenderade korvetten Minervap, efter mycket besvär lyckats åstadkomma ett tyskt kommando. Österrikiska flottans matroser utgöras, som bekant, nästan helt och hållet af Italienare. AMERIKA. Man har underrättelser från Newyork af den 11 och från Boston af den 12 Okt. Enligt telegrafrapporter från Washington af den 10 Okt. har sändebudsplatsen i Paris ändtligen blifvit besatt och valet fallit på hr John Mason. Den i Washington utkommande: National Intellegencer, vill veta att Kosztas arrestering 1 Smyrna genom den österrikiska konsuln värit föranledd deraf att man trott sig af honom kunna erhålla några upplysningar om den förlorade ungerska kronan. Då denna emellertid blifvit återfunnen, här Österrike ieke vidare någon anledning att yrka på hans utleverering. Newyork-tidningar offentliggöra en den 6 Okt. daterad skrifvelse från mexikanska gesandten i Washington, general Almonte, hvari denne tillbakavisar den amerikanska pressens påstående att Santa Anna genom mexikanska härens förstärkning endast vill förskaffa medel, dels till undertryckande af mexikanska folkets frihet, dels till ett anfall -på Förenta Staterna. General Almonte försäkrar att hörens förstärkning blifvit oundviklig för att skydda gränsprovinserna emot Indianernas plundringståg och mot infall af löst pack från Förenta Staterna. : Enligt officiella berättelser från NewOrleans hafva derstädes, under de 19 veckor som gula febern varit gängse, blifvit jordade 10,960 personer, af hvilka 8148 dött i gulx febern. I de ofvanför NewOrleans vid Mississippi belägna städerna herrskar sjukdomen ännu i hög grad. Från San Francisco förmäles under den 16 Sept. att indianernas plundringståg alltjemt fortforo och att de bland annat öfverfallit en by i närheten af Guaymas och dödat 140 personer, män, qvinnor och barn: I en blodig strid mellan innevånarne i Rogue-River-Valley och indianerne, förlorade -deremot de sist