FAMILJEN CAXTON.) En familjtafla Ar SIR EDWARD BULV Eå LYTTON. ONKEL JACK. — (med munnen full af kött.) — Förträffligt kött! — af egen boskap, inte sannt? Det går rasande långsamt att förtjena någonting på den välsignade boskapsskötseln! — (Tömmer återstoden af picklesburken på sin tallrik.) Man får lof att lära sig gå raskt till väga i Busklandet — det är jernvägstider i våra dagar! Han kan få en aktie eller par — inte samnt, mr Bullion? — (hviskande till mig, En stor kapitalist, den der Bullion! Betrakta honom!) Mz Buruon, — (vigtigt.) — Ett par aktier! Nå ja, ske som mi vill, mr Tibbets — om han har kapital. (Ser sig omkring efter pickles — de gröna glasögonen förblifva fistade på onkel Jacks tallrik.) ONKEL Jack. — Allt hvad denna koloni behöfver, det är några män med kapital och förstånd liksom vi. I stället att understödja fattiga för att få dem att flytta ut, borde man uppmuntrat rika män för att få dem att komma hit — inte sannt Speck? Medan onkel Jack vänder sig till mr Speck, sticker mr Bullion sin gaffel i en inlagd lök på Jacks tallrik och förSyttar den till sin egen — samt ånmärker, icke med afseende på löken, utan såsom en allmän sanning, — I detta land, mina herrar, är det en mans första pligt att hålla ögonen öppna och gripa fast i för3) Se A. B. n:ris 161—164, 166, 167, 169, 173, 175 — 179, 181—183, 185, 187, 188; 190, 191, 193— 195, 197, 199, 200, 202— 204, 206, 208, 209, 212, 214—218, 220, 221, 223, 224, 226, 227—230, 232, i 235—237, 239, 241—243, 245, 247, 248 och